Det finns fyra olika typer av kvinnlig könsstympning. I många fall görs ingreppet utan bedövning och med smutsiga verktyg.
Det finns fyra olika typer av kvinnlig könsstympning. I många fall görs ingreppet utan bedövning och med smutsiga verktyg.

Kvinnlig könsstympning är en livsfarlig sedvänja som fortfarande pågår i många länder i världen, även i länder där det numera är förbjudet. Här är kvinnlig könsstympning i siffror.

  • Fler än 200 miljoner flickor och kvinnor som lever i dag har utsatts för någon form av könsstympning i 30 olika länder, uppger FN. Det är vanligast i de västra, östra och nordöstra delarna av Afrika, i vissa länder i Mellanöstern och i Asien, samt hos invandrande från alla dessa länder. Kvinnlig könsstympning är därför ett globalt problem.
  • Av dessa 200 miljoner beräknas 44 miljoner av dem vara flickor under 15 år.
  • Fler än tre miljoner kvinnor årligen riskerar att utsättas för könsstympning.
  • Sedvänjan har utförts i mer än 2 000 år.
  • Det finns fyra olika typer av könsstympningar enligt WHO:

Typ I: Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris.

Typ II: Delvis eller helt borttagande av klitoris samt delvis eller totalt borttagande av de inre och yttre blygdläpparna.

Typ III: Delvis eller fullständigt borttagande av inre och yttre blygdläpparna och klitoris, samt att vaginalöppningen sys ihop, vilket även kallas infibulation. Ett litet hål lämnas för att kiss och mensblod ska kunna rinna ut.

Typ IV: Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i grupp I–III. Alla andra skadliga ingrepp i de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl, till exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål och skrapning.

  • Socialstyrelsen uppskattade 2015 att 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för någon typ av könsstympning, varav cirka 7 000 är flickor under 18 år. De flesta är födda i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia. Dessa flickor och kvinnor har genomgått könsstympning innan de kom till Sverige.
  • I Sverige trädde lagstiftningen mot könsstympning av flickor i kraft 1982, men endast två fall i landet har lett till fällande domar.
  • Drygt 90 procent av alla fall av könsstympning i världen gäller I, typ II och typ IV. Omkring 10 procent gäller det mest omfattande ingreppet, typ III, även kallat infibulation.
  • Att utrota kvinnlig könsstympning ingår i de globala målen för år 2030 (Sustainable Development Goals) som världens ledare undertecknat.

Källor: Världshälsoorganisationen (WHO), Unicef Sverige, Socialstyrelsen, Plan Sverige, FN

Det här är kvinnlig könsstympning

  • Den 6 februari är det den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning.
  • Könsstympning innebär att man skär bort delar eller hela yttre könsorganen på flickor.
  • Åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, vem som utför det och förklaringarna till varför.
  • Kvinnlig könsstympning förekommer bland både kristna och muslimer. Det finns dock inget skriftligt stöd i någon religion för könsstympning.
  • Var och varför sedvänjan, som har utförts i över 2 000 år, uppstod har inte med säkerhet kunnat fastställas.

Källor: Socialstyrelsen,WHO, Unicef, FN

LÄS MER: Meheret könsstympades som barn – fick veta det när hon blev gravid

LÄS MER: Hit kan du vända dig om du blivit könsstympad eller misstänker att någon har blivit det

LÄS MER: Så räddade Abdi-Noor sina döttrar från att könsstympas i Somalia

LÄS MER: Experten: Så hjälper vi könsstympade kvinnor

LÄS MER: Ministern om könsstympning: Vi måste jobba förebyggande mot problemet

LÄS MER: Sex tecken på att det går framåt i kampen mot könsstympning

LÄS MER: Regeringen måste skydda flickor från könsstympning

LÄS MER: Här återskapar de klitoris hos könsstympade kvinnor

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset