Na'Vi plcokade hem en efterlängtad vinst och BIG en oanad andraplats i ESL One i Köln.
Na'Vi plcokade hem en efterlängtad vinst och BIG en oanad andraplats i ESL One i Köln.

ESL One i Köln blev en på många sätt sjuk turnering. Här är några av punkterna som fick ringar in sorgen, glädjen och känslan från Counter strike-tävlingen.

Boom vilka genombrott

Lanxess Arena var full av Counter strike-stjärnor men en stor del av strålkastarljuset föll på två nya nyllen. Norrmannen Jørgen ”cromen” Robertsen visade sig bli en värdig ersättare för svenske stjärnan Olof ”olofmeister” Kajbjer. Inte nog med att de plockade hem segern i ESL One Belo Horisonte. Under turneringen i Köln höll han kylan i svåra lägen och var en stark stomme i laget. Framgången sätter olofmeisters tillstånd i fokus. Kommer han tillbaka?

Samtidigt tog Owen ”smooya” Butterfield CS tillbaka till Storbritannien med sitt lysande spel i BIG. Han är en 18-åring med det där perfekt naiva spelet som så ofta överraskar motståndarna. När han efter bragden i semifinalen skulle signera kameran svarade den unge britten ”jag har ingen autograf” varpå han till slut textade ”Owen” över skärmen. En detalj som tydligt skvallrar om den plötsliga framgången.

LÄS MER: Semmler leder Metros esportgala i Globen

Äntligen för Na’Vi och S1mple

Kampen har varit lång och tuff men i Köln skedde äntligen det som Na’Vi har väntat så länge på. En seger i en av världens mest prestigefulla turneringar. Efter förra vintern vinst i Dreamhack Open berättade Oleksandr ”s1mple” Kostyliev för Metro Esport hur hårt han har jobbat både med spelet­, men framförallt mentalt, för att ta sitt lag till toppen.

Det är tydligt att det hårda arbetet har haft bra effekt. De spelade som ett lag och det där Na’Vi som bitvis verkade skälla mer på varandra än att omges av lagkänsla verkar vara historia nu. En major nästa?

LÄS MER: Nu är Metro Esports podcast här – den perfekta sommarlyssningen

BIG in Köln

Namnet blev bara mer och mer passande ju större det tyska lagets bragd blev. Med alla världens bästa lag vid startlinjen var det Berlin International Gaming som sköt in sig på en hedervärd silverplats. Inför varje match – mibr, G2, Faze – var de uträknade. Ändå lyckades de göra det som på förhand såg omöjligt ut. Dessutom framför hemmapubliken som växte för varje dag. Det blev den oväntade och perfekta inramningen.

Öronbedövande jubel

Inför söndagens final var hela BIG-förrådet i ESL-shopen rensat så när som på några pins och alldeles för stora hoodies. Ramsorna dånade ut i arenan. I den starkast påhejande klacken fanns tröjor från alla andra lag i turneringen representerade. Från och med semifinalen och framåt var de där, enade, för att heja fram hemmalaget. Kören var öronbedövande och för varje frag och vunnen runda exploderade arenan i jubel.

Svensk smärta

Det tåls tyvärr att nämnas igen. Ninjas in Pyjamas åkte ut med buller och bång först av alla lag. Inget såg ut att klicka. En svensk besvikelse som många lärt sig leva med efter guldåren men som fortfarande gör lika ont. De har ett tufft förändringsarbete framför sig.

LÄS MER: HeatoN: 5 ögonblick som jag aldrig kommer glömma

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset