En illustration av en vit dvärgstjärna framför en röd mindre stjärna.
En illustration av en vit dvärgstjärna framför en röd mindre stjärna.

Vad är en vit dvärg och har du hört talats om en exoplanet? Metro listar 9 fenomen i rymden.

  1. Vit dvärg
    En vit dvärg är en stjärna som minskat i storlek för att den börjar närma sig slutet av sin livstid. Att den krymper beror på att bränslet i kärnan tar slut. Trots att den blivit mycket mindre än en vanlig stjärna, har en vit dvärg vanligtvis en radie på 8 000 kilometer (jordens radie är 6 371 km). Materian av en vit dvärg är så kompakt att bara en tesked kan väga mer än ett ton. När all energi är förbrukad och den vita dvärgen släckts blir den en ”svart dvärg”.
  2. Perseiderna
    Perseiderna är ett återkommande meteorregn som är aktivt i augusti och toppar runt den 12 augusti. Har man fri sikt kan man ha turen att se 60 meteorer falla i timmen. Ett tips är att spana mot nordöst, mellan horisonten och himlen rakt ovanför dig. Den mest aktiva meteorskuren hittills som setts var 1993 då det regnade upp till 300 meteorer i timmen.
    Andra meteorregn: Kvadrantiderna (januari) och Geminiderna (december).
    LÄS MER: ”Hur kan vi veta saker om någonting som ligger ljusår bort? Experten svarar”
  3. Exoplaneter
    En planet som inte befinner sig i vårt eget solsystem kallas för exoplanet. Enligt Nasas arkiv har hittills 3 475 exoplaneter upptäckts.
  4. Soltornado
    Solens yttersta atmosfär som kallas för kronan, är mycket varmare än solens yta. Varför, har astrofysiker frågat sig länge och 2012 var det bland annat en forskare vid Uppsala universitet som presenterade svaret på gåtan i tidskriften Nature. Det har blivit känt att det är virvelstormar, eller tornados, som transporterar energi som förs över och värmer upp den tunna atmosfären.
  5. Supernova
    En supernova är en exploderande stjärna, och den största explosionen som sker i rymden. Det är inte alla stjärnor som går en supernova till mötes, utan de allra tyngsta. En supernova kan också uppstå genom att två stjärnor, varav en vit dvärg, kretsar kring samma punkt. Den vita dvärgen stjäl då materia från den andra stjärnan tills den samlar för mycket exploderar. En supernova uppskattas inträffa ungefär en till fyra gånger per århundrade.

    Bilden visar en sammansatt vy av Krabbnebulosan taget av Hubble- och Herschelteleskopen. Det är resterna av en supernova i vår galax Vintergatan som kunde ses 4 juli 1054.
  6. Nebulosa
    En nebulosa är ett moln av gas eller stoft som kan se ut som en dimma runt stjärnor. En del nebulosor är mörka och andra lyser, men inte av sig själva – utan genom att stoftet reflekterar ljuset från den närliggande stjärnan. I vår galax Vintergatan finns tusentals nebulosor. En nebulosafungerar både som vagga och kista för stärnor, och kan till exempel vara en rest av en supernova.

    Ett foto av Hantelnebulosan taget av Spitzerteleskopet 2011. Nebulosan är även känd som Messier 27 eller Dumbbell nebula på engelska.
  7. Oorts kometmoln
    Det så kallade Oortsmolnet är en kometsvärm som upptäcktes på 50-talet av Jan H. Oort. Svärmen innehåller flera biljoner kometer samlade inom ett avstånd på ett ljusår från solen.

    Nasas rymdskepp Wise observerade denna intraröda vy av Oorts komtmoln 2010 när den reste genom konstellationen Skytten. Oorts kometmoln var då nästan 600 kilometer från jorden.
  8. Röd jätte
    Förutom vita och gula (solen) stjärnor finns det också röda stjärnor på stjärnhimlen. De är dock, som namnet avslöjar, motsatsen till dvärgstjärnor – de är jättar. Den röda eller brandgula färgen beror på stjärnans temperatur som är lägre än solens.
    LÄS MER: ”Experten: Då bor vi på Mars”
  9. Svarta hål
    Svarta hål är kanske ett av de mest omtalade och mytomspunna rymdfenomen som finns. Men helt övertygade om att de verkligen finns är forskarna fortfarande inte. Ett svart hål har ett så starkt gravitationsfält att inget kan lämna det, varken strålning eller materia, vilket gör det svårt att studera dem. Enligt NE har astronomer observerat strålning som de tror kommer från rymdobjekt innan de slukats av hålet, och på så sätt upptäckt svarta hål. Förra året kunde forskare också konstatera gravitationsvågor av vad de tror var två svarta hål som slogs ihop, vilket är det hittills främsta tecknet på att svarta hål finns på riktigt, enligt DN.

Källor

Faktauppgifterna är hämtade från olika vetenskapliga artiklar/magasin och bekräftade i Nationalencyklopedins uppslagsverk (www.ne.se).

LÄS MER: ”Därför kommer vi troligtvis inte att hitta liv i rymden”

LÄS MER: ”Fem svenska UFO-spaningar”

 

LÄS MER: ”Christer Fuglesang: Så blir du astronaut”

LÄS MER: ”4 nya coola rymdupptäckter i år”

LÄS MER: ”Quiz: Hur mycket kan du om rymden?”

 

LÄS MER: ”Från Kiruna till rymden – så skulle Sverige kunna skriva rymdhistoria”

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset