Det fattas en viktig del i metoo-rörelsen, skriver Abdulla Ahmad Miri.
Det fattas en viktig del i metoo-rörelsen, skriver Abdulla Ahmad Miri.

Jag tycker att #Metoo-kampanjen har öppnat dörren för att debattera en känslig fråga. Men många utrikesfödda kvinnor i Sverige anmäler inte övergrepp eftersom de vill stanna i landet och inte riskera att bli utvisade, skriver Abdulla Ahmad Miri.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Under de senaste veckorna har orden ”Me too” varit ett frekvent inslag i samhällsdebatten. Den där hashtaggen som skapades för att uppmärksamma hur omfattande sexuella trakasserier mot kvinnor är. Sociala medier har fyllts av berättelser från kvinnor som varit modiga nog att berätta om hur de har utsatts för sexuella trakasserier.

LÄS MER: Abdulla Ahmad Miri: Fina fördomar om Sverige blir fula av samhällets segregation

Allt som har kommit upp under kampanjen har gjort intryck på mig och det har varit en blandning av känslor. Jag blir som de flesta andra arg, men mest chockad. Speciellt av alla dessa berättelser som kommer från kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet. Att sådant kan hända på gator och i baren av fulla män visste jag. Men inte på platser där det finns folk som vi brukar kalla välutbildade och som man tror har respekt för andra. Kampanjen har ju bekräftat för oss att problemet med dålig kvinnosyn är utbrett och finns överallt och på alla nivåer i samhället. Det handlar inte om vilken religion man tillhör eller vilken kultur man kommer ifrån.

LÄS MER: Abdulla Ahmad Miri: Sluta fråga mig om kriget

Jag har under kampanjen fått en djupare förståelse för problemet efter att ha läst dessa berättelser som nu kommit upp i ljuset. Samtidigt har jag märkt att det fattas en viktig del i denna kampanj. För om jag studerar de som har sällat sig till uppropet under hashtaggen, så kan man konstatera att det framförallt är de som är starka nog och som kommer från en öppen kultur där man vågar berätta offentligt. Samtidigt har jag fått höra mycket om kvinnor som kommit till landet med arbetstillstånd och som upplever samma slags sexuella trakasserier på arbetstid men som inte vågar berätta om detta offentligt. Och det finns olika anledningar till det. Det handlar dels om kultur, men också om en oro över deras framtida möjligheter här i Sverige. Många utrikesfödda kvinnor i Sverige anmäler inte övergrepp som sker på arbetet eftersom de är rädda att förlora jobbet. Eftersom de vill stanna i landet och inte riskera att bli utvisade.

Jag tycker att #Metoo-kampanjen har öppnat dörren för att debattera en känslig fråga. Men det finns fortfarande många i det svenska samhället som inte vågar berätta.

Plus: Att träffa positiva folk som ger man energi och inspiration.

Minus: Kaoset hos vissa företag och politiska partier efter #metoo

Abdulla Ahmad Miri

”Jag är inte terrorist” – möt Metros kolumnist Abdulla Ahmad Miri i videon nedan

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset