Tobias Mattsson är kritisk mot internationella adoptioner.
Tobias Mattsson är kritisk mot internationella adoptioner.

Han adopterades från Sydkorea till Sverige – och vägrar känna tacksamhet. Tobias Mattsson tillhör en rörelse på sociala medier som kritiserar adoptioner från utlandet.

Ibland måste Tobias Mattsson, 31, i Stockholm, ringa hem till föräldrarna i Uddevalla och förklara att han fortfarande tycker om dem, trots att han ännu en gång debatterat eller skrivit på internet att han vill att Sverige stoppar adoptioner från andra länder. Han är medveten om frågans känslighet och att den riskerar att såra dem som valt att adoptera, men förklarar att han inte tycker att det är moraliskt försvarbart att hämta barn från fattiga länder och placera dem i USA och Västeuropa.

– Det finns en överhängande risk för korruption och människohandel eftersom mycket av adoptionsprocessen sker genom ideella organisationer utan någon egentlig insyn. Dessutom kan vi i dag massproducera preventivmedel, satsa på sexualupplysning och hjälpa andra länder att bygga upp ett socialt skyddsnät till de här föräldrarna så att det inte behöver lämna ifrån sig sina barn, säger han.

► LÄS MER: Debatt: "Adoption ska inte vara en klassfråga"

Tobias biologiska mamma, en ung student, kom från en bondefamilj och rymde hemifrån för att inte giftas bort. Hon blev gravid utanför äktenskapet och bestämde sig redan innan födseln för att adoptera bort honom. Det är allt han vet, om pappan finns ingenting i brevet som följde med när han kom till Sverige som nyfödd. Han säger att han är nöjd med uppväxten i Sverige och att han behandlades som vem som helst av klasskamraterna. Men han vägrar känna tacksamhet därför att han omöjligt kan veta sig hur livet skulle ha blivit i Sydkorea.

– Jag har sett bilder på barnhem med jordstampade golv, utan toalett och inget rinnande vatten. Med våra svenska ögon blir det en självklarhet att det är bättre att växa upp i Sverige, och när jag säger att vi i stället borde se till att föräldrar bör ha möjlighet att ta hand om sina barn oavsett var i världen de bor, känns det alltid som att jag sticker kniven i någon, för det blir ett ifrågasättande, säger han.

► LÄS MER: Deras barn hamnar i kläm – Sverige laglöst land för surrogatbarn

I kritiken mot internationella adoptioner utgör adopterade svenskar inte den starkaste rösten, men under de senaste åren har allt fler personer som vill problematisera adoptionsprocessen börjat bygga nätverk med hjälp av internet och sociala medier. Det förklarar Linnea Brännström, grundare av plattformen Adopterad i Sverige som finns på Facebook och Instagram, och som inte tar ställning i själva sakfrågan.

– Det är tydligt att många ställer sig kritiska till sina egna och andras adoptioner, och adoption som en metod. Det är ganska intressant att så mycket får komma upp till ytan, säger Linnea Brännström.

Margret Josefsson, ord­förande för den ideella ­organisationen Adoptions­centrum som förmedlar adoptioner till Sverige, förklarar att myndigheterna i ursprungsländerna oftast letar aktivt efter en familj i födelselandet, och att internationell adoption blir ett sista alternativ. 

– Det som är viktigt att komma ihåg är att barnet först överges och utreds i ursprungsländerna, säger Margret Josefsson.

Lovisa Kim, press­ansvarig på Adoptions­myndigheten som utfärdar tillstånden till adoptions­organisationer, ­säger att myndigheten ­kontrollerar att det finns en tillförlitlig lagstiftning och fungerande admini­stration i ursprungslandet.

– Men det är naturligtvis så att vi inte kan göra mer än en övergripande be­dömning, säger Lovisa Kim.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset