Bara två svenska barnmorskeutbildningar prövar sina studenter praktiskt i att reparera bristningar, skriver Agnes Arpi.
Bara två svenska barnmorskeutbildningar prövar sina studenter praktiskt i att reparera bristningar, skriver Agnes Arpi.

När vi pratar om brister i vården handlar det sällan om bristen på kunskap och kompetens. En undersökning från Karolinska institutet visar att studenternas upplevelse är att barnmorskor i praktisk verksamhet lagar förlossningsbristningar lite som de tycker blir bäst själva. Låt den meningen sjunka in, skriver Agnes Arpi.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

För en vecka sedan marscherade människor över hela landet i protest mot BB-kaoset och för rätten till trygga förlossningar. Förlossningsvården är på tapeten. Personalfrågor är patientfrågor, och i flera sammanhang samlas nu personal och patienter under gemensam flagg.

Det finns dock aspekter som inte får så mycket uppmärksamhet. När vi pratar om brister i vården handlar det nästan alltid om sängplatser, sjuksköterskebrist och akutmottagningar – mer sällan om kunskap och kompetens.

LÄS MER: Agnes Arpi: Jag önskar att det fanns en annan syn på sjukdom

Men den 24 juni skrev Sveriges Läkarförbund på DN Debatt att bristen på fortbildning är en fara för patientsäkerheten. Att staten inte kan garantera att alla patienter träffar en läkare som har aktuella kunskaper.

Hur ser det då ut när det gäller vård i samband med förlossning?

Vårdförbundets tidning Vårdfokus skriver till exempel, i juni 2016, att bara två svenska barnmorskeutbildningar praktiskt prövar sina studenter i att reparera bristningar. En undersökning gjord bland studenter på Karolinska institutet visar att glappet är stort mellan vad man får lära sig på utbildningen och vad man möts av på praktiken:

”Studenternas upplevelse är att barnmorskor i praktisk verksamhet lagar bristningar lite som de tycker blir bäst själva.”
Låt den meningen sjunka in.

Läs mer: Agnes Arpi: Det är inte olagligt för patienter att spela in sina läkare
Glädjande nog genomförs nu på flera håll vidareutbildningar för att vården ska bli bättre på att förebygga, diagnostisera och behandla bristningar. Bland annat i Stockholm, där andelen kvinnor som får allvarliga bristningar är högst i Sverige, och där barnmorskor och läkare utbildas tillsammans. En av utbildarna säger till Vårdfokus, i en artikel från april:

”Kursen lägger en hel del fokus vid anatomi, hur bäckenbottens komplexa strukturer ser ut. Det här är kunskap som många barnmorskor får ’aha-upplevelser’ av.”

Återigen något att reflektera över. Att vårdpersonal får uppdaterade kunskaper är förstås bra. Men att de som till vardags jobbar med kvinnor och deras bäckenbottnar får ”aha-upplevelser” av att lära sig kvinnors anatomi avslöjar en del om utgångsläget.
Antoni Zawadzki, då enhetschef på Bäckenbottencentrum i Malmö, säger till P4 Malmöhus (28 oktober 2015) bland annat att misslyckade operationer av förlossningsskador gör skadorna svårare att åtgärda senare. P4 ställer följdfrågan huruvida vi har gynekologer ute i landet som inte behärskar att operera allvarliga förlossningsskador, men ändå gör det. Zawadzki svarar: ”Visst finns det gynekologer som inte kan det, det finns kirurger som inte kan det heller.”

Ja, förlossningsvården är på tapeten. Saker rör på sig. Patienterna ställer krav och barnmorskorna uttalar sig öppet om krisen. Jag är övertygad om att vi är i början av något bättre.

Men på mitt plakat hade det stått: ”Det saknas evidensbaserad kunskap om 14 av 18 förlossningsskador.
Ord som borde vara oändligt mycket mer slagkraftiga än vad de är i dag.

Plus: Twin Peaks. Både magiskt och psykologiskt otäckt på ett alldeles eget sätt.

Minus: Twin Peaks. Jag drömmer obehagliga Twin Peaks-mardrömmar om nätterna.

Agnes Arpi

LÄS MER:Agnes Arpi: Det är en vacker vårdag och jag håller på att förblöda på en akutmottagning

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset