Få vuxna behöver vara rädda för tonårstjejer, för hur ondsinta mobbare de än kan vara är det sällan de uppnår så pass jagsvaga nivåer i grupp att människor dör, gruppvåldtas eller skadas fysiskt för livet, skriver Agnes Arpi.
Få vuxna behöver vara rädda för tonårstjejer, för hur ondsinta mobbare de än kan vara är det sällan de uppnår så pass jagsvaga nivåer i grupp att människor dör, gruppvåldtas eller skadas fysiskt för livet, skriver Agnes Arpi.

”Flickor busar ju inte, det behövs inget ord för det” läste jag i en kommentar. Så mycket man inte vet om flickor, om man skriver så. Även flickor snattar, busringer och klottrar, skriver Agnes Arpi.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

”Man kan beskriva det som ett pojkstreck som gått överstyr.” Så sade nyligen försvarsadvokaten för en av de pojkar som misstänks för att ha utövat dödligt våld mot en hemlös man i Huskvarna tidigare i år. Många har reagerat på ordvalet, men det är knappast någon nyhet att pojkars handlingar förringas på detta sätt. ”Pojkstreck” verkar ibland kunna innebära lite vad som helst, även våld och sexuella övergrepp.

”Pojkstreck” verkar ibland kunna innebära lite vad som helst, även våld och sexuella övergrepp.

En försvarsadvokat ska naturligtvis försvara sin klient, men det är ändå värt att fundera på vad konsekvenserna kan bli om övriga samhället lägger sig till med samma synsätt. Gynnas verkligen unga människor, med hela livet framför sig, av att deras våld förminskas? Eller görs de enbart en kortsiktig tjänst? I brist på enkla svar kan vi väl åtminstone värna ordens betydelse.

Här är till exempel en lista på några synonymer till pojkstreck: bus, rackartyg, upptåg, skoj.
Här är en lista på några saker som möjligtvis kan kallas pojkstreck: palla äpplen, lägga smällare i en brevlåda, lägga klipulver i blomsterhögen, sätta en töntig lapp på någons rygg, skriva ”A was here” på toaletten.
Här är en lista på några saker som inte är pojkstreck: mord, våldtäkt, djurplågeri, grov misshandel, trakasserier, rån, skjuta mot polisstation eller kasta sten på ambulanser.
Vissa ords innebörd ska inte förändras. Men man kan däremot fundera över varför vissa ord saknas.

LÄS MER: Roland Poirier Martinsson: Nej Tennsjö, lösningen på klimatkrisen är inte en världsdiktatur

”Flickor busar ju inte, det behövs inget ord för det” läste jag i en kommentar. Så mycket man inte vet om flickor, om man skriver så. Även flickor snattar, busringer och klottrar. Skillnaden är att få vuxna behöver vara rädda för tonårstjejer, för hur ondsinta mobbare de än kan vara är det sällan de uppnår så pass antisociala och jagsvaga nivåer i grupp att människor dör, gruppvåldtas eller skadas fysiskt för livet. Och om de gjorde det finns det inte ens ett ord i språket för att förminska deras dåd.

Sverige har numera välkända problem med att unga män, vissa bara småpojkar, mördar och mördas i oändliga våldsspiraler. Det sista samhället behöver mer av är bagatelliserande och skygglappar. Kalla åtminstone saker vid deras rätta namn.

Agnes Arpi

Plus: Fantasin. Jag är superduktig på att tänka ut diverse flickstreck.
Minus: Verkligheten. Merparten av dem kommer aldrig att omsättas i handling.

”Jag har fått syn på något som jag tycker är fruktansvärt” – möt Agnes Arpi

Kommentera denna artikel

Vad tycker du? Här har du möjlighet att kommentera denna artikel. Vi på Metro vill ha en öppen dialog där de som deltar respekterar varandras åsikter. Alltså förväntar vi oss att du håller en schysst ton. Du kan framföra dina åsikter på ett civiliserat sätt även om du inte håller med om andras. Vi tror på dig!

Här kan du läsa hela vår kommentarspolicy.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om våldsbrott