Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister.
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Alliansregeringen tog bort den allmänna högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Men få 15-åringar vet vad de vill göra resten av sina liv. Nu tillsätter vi en utredning med målet att alla program ska ge högskolebehörighet, skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister  Aida Hadzialic.

I dagarna har tiotusentals nior valt vad de ska läsa på gymnasiet. Att som femtonåring veta vad man vill göra resten av sitt liv är så gott som omöjligt. Jag vet att jag aldrig hade kunnat gissa att jag skulle vara där jag är i dag när jag satt i den situationen och skulle skicka in min ansökan.

När den förra regeringen gjorde om gymnasieskolan 2011 byggde det på tanken att vissa elever var teoretiker och vissa var praktiker. Därför delade de upp programmen i studieförberedande program, som skulle leda till grundläggande behörighet till högskolestudier, och yrkesprogram, som skulle leda direkt till att eleven fick ett yrke att gå till. Det tycker vi var fel väg. Unga människor ska inte behöva välja mellan att antingen skaffa sig en gedigen yrkesutbildning eller att ha möjligheten att hålla alla dörrar öppna.

Den borgerliga regeringen har genom åren sett yrkesutbildningarna som något för studiesvaga elever och menade att utbildningarna skulle vinna på den här uppdelningen. Men resultatet blev precis det motsatta. År 2007 gick 35 procent av gymnasieeleverna på yrkesförberedande program. När höstterminen 2014 inleddes hade andelen sjunkit till 27 procent. Det finns inte bara en förklaring till varför intresset sjunker, men när den nya gymnasieskolan infördes 2011 sjönk intresset markant och Skolverket har vid flera tillfällen, senast i höstas, sagt att den avskaffade högskolebehörigheten är en viktig orsak. 

Man har som elev förvisso rätt att välja till de kurser som leder till grundläggande behörighet, men det fungerar inte alltid så bra. Att det är alltför krångligt, att kurserna ofta ligger när man är på praktik, eller att man måste välja bort andra kurser, gör att det blir lättare att strunta i behörigheten. Ett illustrativt exempel är att endast 26,2 procent av eleverna på bygg- och anläggningsprogrammet som fick examen våren 2014 hade läst in behörighet till högskolan. Året innan hade 78,2 procent av byggeleverna med slutbetyg högskolebehörighet.

Gymnasieskolans yrkesprogram spelar en viktig roll för att svenska företag ska kunna rekrytera kompetenta medarbetare. När intresset för att gå yrkesutbildningar sjunker blir det svårare att hitta rätt personer att anställa. Företrädare för näringslivet vittnar om att alltför många företag misslyckas med sina rekryteringar för att det saknas människor med rätt kvalifikationer. Dessutom kräver en modern arbetsmarknad en bred bas av grundläggande kunskaper.

Samtidigt som företagen har svårt att rekrytera har vi i Sverige en alldeles för hög arbetslöshet, i synnerhet en för hög ungdomsarbetslöshet. Att stärka yrkesprogrammen och att göra dem mer attraktiva för ungdomar är en av den här regeringens viktigaste prioriteringar för gymnasieskolan. Genom att ge alla yrkesprogram behörighet för vidare studier får eleverna möjlighet att välja – plugga vidare direkt efter studenten, plugga vidare efter att ha jobbat några år, eller aldrig plugga på högskola eller universitet. Inget val är bättre än det andra, men valfriheten ska vi inte lura våra unga på.

Aida Hadzialic (S)

Gymnasie- och kunskapslyftsminister

LÄS MER: Alla vill inte bli akademiker

LÄS MER: Björklunds plan fungerade inte

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset