Det finns en hel rad anledningar att fortsätta att lyfta transpersoners rättigheter, skriver Emilia Larsdotter och Therese Sebastian Jacobzon.
Det finns en hel rad anledningar att fortsätta att lyfta transpersoners rättigheter, skriver Emilia Larsdotter och Therese Sebastian Jacobzon.

Att vi transpersoner hörs, syns och säger ifrån beror på att vi tröttnat på att se våra lidande syskon dö. Så snälla möt oss med ett leende, ett vänligt ord, våga hålla vår rygg när någon kränker, våga dela artiklar på sociala medier, skriver Emilia Larsdotter och Therese Sebastian Jacobzon.

Den senaste tiden har väldigt många röster höjts rörande transpersoners rättigheter. Runt om i landet finns nu massor med engagerade människor som arbetar med vad som blir nästa års Pridefestivaler, så även vi inför Borås Pride 2017. När vi lyfter detta hörs ofta kommentarer som: ”Men seriöst, måste ni hålla på varje vecka?” eller ”Måste de där transorna och sådana som dem ha så mycket uppmärksamhet?”. Ska vi nu titta på varför vi behöver lyfta frågan om och om igen? Låt oss belysa några frågor:

Väntetiderna till det första besöket till en specialistläkare kan vara på uppemot ett år. Ställ det i relation till att vårdgarantin anger en maxgräns på 90 dagar – en garanti som bryts gång på gång för transpersoner som söker vård. Detta sker trots att problemet belysts från både vårdenheterna och transpersoner eftersom det inte budgeteras tillräckliga resurser från landsting eller regioner. Den omänskliga väntan kan riskera att öka ångesten för den sökande och kan även bidra till att de upplever sig förminskade, vilket skulle kunna vara förödande för den som redan mår dåligt.

LÄS MER: Thomas, 36, om att söka jobb som transsexuell: ”De vänder ryggen mot mig”

Vilka är det som lider, är det bara transpersonerna? Självklart inte, det är även alla deras anhöriga. Till exempel kan barn till transpersoner riskera att bli utsatta i skolan av andra elever. Föräldrar påverkas om deras kollegor raljerar om deras barn. Anhöriga påminns om sin familjemedlems lidande varje gång glåporden kommer eller när människor stirrar och pekar finger på stan.

Problemet stannar inte där. De som arbetar med transpersoners hälsa eller i deras närhet som i skolan och vården kan också påverkas. Som skolkuratorn som ska bistå den självskadebenägna eleven som inte orkar vänta på sin utredning eller läraren som får kämpa för att hålla ryggen fri på eleven vars förälder genomgår en könsbekräftande behandling eller utredningsteamet som blir väggen som får ta emot och stå till svars för frustrationen och försöka lindra det onödiga lidandet. Alla påverkas.

Statistiken visar att psykisk ohälsa hos transpersoner är högre än hos övriga befolkningen, runt var tredje transperson har planer på eller försökt ta sitt liv och bland unga transpersoner är siffran ännu högre. Anhöriga kan drabbas av egen ohälsa med ångesten i att ens barn eller partner kanske försöker avsluta sitt liv. Det är mer än många klarar av, med eget lidande och risk för sjukskrivningar som följd. Vi tänker att det måste vara mer kostnadseffektivt att behandla människor snabbare än att ta kostnaderna för effekten av köerna.

Att vi transpersoner hörs, syns och säger ifrån beror på att vi tröttnat på att se våra lidande syskon dö. Lidande som totalt kan rasera en människa ska ingen behöva genomlida. Vi väljer alla att lyfta frågan på vårt sätt, vi skriver, några demonstrerar, någon ockuperar, vissa föreläser, andra går i parader. Tillsammans kan vi förändra världen, men vi behöver ha alla med oss, alla ni som faktiskt ser oss för de vi är, som vill att vi ska ha samma rättigheter, samma trygghet och samma givna plats i samhället som ni. Det är era röster vi behöver höra, så snälla möt oss med ett leende, ett vänligt ord, våga hålla vår rygg när någon kränker, våga dela artiklar på sociala medier. För det är först när ni, samhället, låter oss vara en del som vi blir en del.

Emilia Larsdotter, Aktiv medlem RFSL Borås

Therese Sebastian Jacobzon, Verksamhetsledare RFSL Borås

Om debatten

  • Det finns sju könsutredningsteam i Sverige
  • Vårdtiderna idag varierar mellan ungefär fyra till fjorton månader från det att man skickar in en remiss till att man får ett första besök
  • Var tredje transperson har under det senaste året allvarligt övervägt att ta sitt liv
  • Var femte transperson har blivit utsatt för våld på grund av sin transidentitet och en av tre har blivit utsatt för psykiskt våld.

RFSL, SVT, Folkhälsomyndigheten

Om debattörerna

  • Namn: Emilia Larsdotter
  • Ålder: 41
  • Gör: HBTQ-aktivist och föreläsare med jobb i säkerhetsbranschen, studerar medicin på deltid. Förälder till två barn.
  • Namn: Therese Sebastian Jacobzon
  • Ålder: 36
  • Gör: HBTQ-aktivist, Verksamhetschef RFSL Borås och arrangör av Borås Pride 2016, 2017. Valberedning RFSL förbundet. Förälder till två barn.

LÄS MER: 6 framsteg som Sverige gjort för transpersoner

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om hbtq pride RFSL