Aids-epidemien som drabbade USA på 1980-talet fungerar som fond till berättelsen i "Angels in America". Här håller Christopher Lehmann om Razmus Nyström. Pressbild.
Aids-epidemien som drabbade USA på 1980-talet fungerar som fond till berättelsen i "Angels in America". Här håller Christopher Lehmann om Razmus Nyström. Pressbild.
Scen TT

En skrämmande aktuell berättelse för vår tid. Så beskriver regissören Farnaz Arbabi pjäsen "Angels in America, som har premiär på torsdag.

Amerikanskt 1980-tal. Ronald Reagan är president i ett konservativt USA när aids-epidemin drar in över landet och skördar ett stort antal dödsoffer, majoriteten av dem homosexuella män. "Angels in America" skildrar en skara människor som alla på olika sätt drabbas av den dödliga sjukdomen, en berättelse som gjorde ett starkt intryck på Farnaz Arbabi när hon såg den första svenska uppsättningen i mitten av 1990-talet.

Det var första gången jag såg queera personer på scenen och dessutom var pjäsen modern dramatik som behandlade vår akuta samtid på ett så tydligt och uppenbart sätt, säger hon.

Önskan om att få sätta upp "Angels in America" har funnits länge hos Farnaz Arbabi. När det väl blev klart råkade det sammanfalla med en händelse som gjorde pjäsen "skrämmande aktuell".

Vi bestämde oss för att sätta upp den här pjäsen på Dramaten kort före presidentvalet i USA. Den kändes relevant och spännande redan innan, men när Trump sedan valdes till president blev det nästan skrämmande aktuellt eftersom den har så många trådar som löper fram till vår tid, säger hon.

Normbrytare och orättvisor

Farnaz Arbabi har hunnit med ett antal pjäser sedan hon började regissera för snart 20 år sedan. Hon har både satt upp klassiker och gjort uruppsättningar med verk baserade på texter av Jonas Hassen Khemiri och Athena Farrokhzad. I "Angels of America" återfinns teman om orättvisor och människor som bryter mot normer, ämnen som Arbabi brukar intressera sig för i sitt arbete som regissör.

Det som gör den här pjäsen så stark är att den innehåller så många teman och att de får ta plats i form av mänskliga öden. Det är inte en teoretisk pjäs på det sättet, utan handlar verkligen om människor av kött och blod som lever i den här problematiken, i dessa dilemman. Det är så oerhört lätt att känna igen sig.

Nära sju timmar

Om tematiken känns igen från hennes tidigare arbeten, är formatet nytt för Farnaz Arbabi. "Angels in America" kommer att visas i två delar om totalt nära sju timmar.

Det har varit lite stressigt för det är svårt att beräkna hur mycket vi har kvar att göra efter den första premiären. Men samtidigt är det också väldigt kul att återvända till samma karaktärer. Tvåan börjar där ettan slutade, det blir lite som en tv-serie.

Farnaz Arbabi vill inte avslöja för mycket av vad som kommer att ske på scenen, men hon ger några ledtrådar.

Det beror på om man ser båda delarna eller inte. Men det kanske flyger en ängel över rummet och sedan blir det lite eld, lite dans och lite disco.

"Angels in America" del 1 har premiär på Elverket i Stockholm 1 februari. Del 2 ges från och med 22 februari.

Aids-epidemien som drabbade USA på 1980-talet fungerar som fond till berättelsen i 'Angels in America'. Här håller Christopher Lehmann om Razmus Nyström. Pressbild.
Aids-epidemien som drabbade USA på 1980-talet fungerar som fond till berättelsen i "Angels in America". Här håller Christopher Lehmann om Razmus Nyström. Pressbild.
Publiken kommer bland annat att bjudas på disco, lovar regissören Farnaz Arbabi. Pressbild.
Publiken kommer bland annat att bjudas på disco, lovar regissören Farnaz Arbabi. Pressbild.
Lotta Tejle och Thérèse Brunnander i en scen från 'Angels in America'. Pressbild.
Lotta Tejle och Thérèse Brunnander i en scen från "Angels in America". Pressbild.
Farnaz Arbabi drabbades hårt när hon såg den första svenska uppsättningen av 'Angels in America' i mitten av 1990-talet. Pressbild.
Farnaz Arbabi drabbades hårt när hon såg den första svenska uppsättningen av "Angels in America" i mitten av 1990-talet. Pressbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset