Så här i årets sista skälvande sekunder så summerar jag året. Det har varit ett bra år. 42 föreläsningar, två utgivna böcker, en hyllad SVT-dokumentär – och inte minst: tre glada, friska barn.

Ändå gnager det i mig: Jag hade kunnat bättre. Jag hade kunnat träna mer och gå ner de där fem kilona. Detta funderar jag på när jag läser två tidstypiska böcker: När perfekt inte duger och Projekt perfekt (båda från Natur & Kultur). För en del handlar perfektionism om ett kliniskt välstädat hem. Men för de allra flesta om att kroppen har blivit ett projekt som alltid, alltid kan förbättras. Självklart är denna störning understödd av en miljardindustri. Bara i USA lägger människor mer pengar på bantningsrelaterade produkter än deras regering sammanlagt spenderar på utbildning, personal och socialtjänst.

Det säger en hel del om hur megastörd vår kroppsuppfattning är. Forskare slår dessutom fast att om vi har en dålig kroppsuppfattning som barn, så kommer vi förmodligen ha det när vi är i 40-årsåldern också. Oavsett vad vi gör och hur mycket vi väger. 

Men kan man inte göra något åt det?

Jo, vi kan läsa feministisk litteratur och träna och använda vår kropp, säger forskarna. Det är när vi inser att kroppen är ett fantastiskt redskap – inte ett objekt - som vi får en hyggligare syn på den och vad den faktiskt klarar av att göra.

Den tredje boken jag slukar på en vecka heter Helvetesveckan (Forum). Den är rappt skriven av norske Erik Bertrand Larssen som coachar företagsledare och världsmästare. Han är först inne på det gamla vanliga mönstret: Du kan bättre. Om du bara ansträngde dig lite till skulle du kunna…

Men sedan säger han något som gör mig lycklig: Det är fullkomlig idioti att göra någonting perfekt. Det är bara slöseri med kraft och resurser. Ingen chef, ingen partner, inga barn förväntar sig perfekt. De förväntar sig bara Bra Nog.

Att göra någonting perfekt när bra nog duger, det är som att betala en tusenlapp för något som bara kostar femhundra spänn. Så lägg av med det, säger Larssen. Lägg den kraften på något roligare.

Att vilja bli en bättre människa, att ha ett mer äventyrligt liv, att vara mer närvarande, allt det där är ytterst mänskligt och kanske till och med önskvärt. Men som min nioårige son Movitz säger: ”Om man gör något perfekt, kanske andra saker blir dåliga!” Exakt.

PLUS: Nya sidor av Astrid. SVT-serien om Astrid Lindgren bjuder på överraskningar och nya insikter. Mest otippat var kanske att Leif GW Persson dök upp.

MINUS: Moskébränder, hat och folkhets. Måtte vi kunna samla våra goda krafter och vända detta 2015.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset