Barnpsykologen Jenny Klefbom menar att föräldrar ska problematisera barnens uttryck och känslor.
Barnpsykologen Jenny Klefbom menar att föräldrar ska problematisera barnens uttryck och känslor.

Barn som utsätts för mobbning i skolan mörkar ofta vad de är med om. Och skolan har ett hundraprocentigt ansvar för att stoppa mobbningen, menar psykologen Jenny Klefbom. ”Rastvakter ger störst effekt”, säger hon.

När barn blir utsatta för mobbning har de ofta svårt att dela med sig av känslorna till vuxna i sin omgivning. Men det finns tecken man som förälder ska uppmärksamma, menar barnpsykologen Jenny Klefbom.

– Dels finns det konkreta tecken som att barnets mössa kan vara försvunnen tre dagar i rad eller att barnet kommer hem med trasiga kläder utan att det finns någon egentlig förklaring till det. Sådana saker ska man problematisera, säger hon.

Var uppmärksam på psykiska symptom

Men det finns även psykiska symptom – vilka är svårare att känna igen – som kan vittna om att allt inte står rätt till, fortsätter hon.

– Det kan vara allt från att barnet ser ledset ut och har ont i magen varje söndag kväll, till att det vill stanna hemma trots att det är friskt. För de flesta barn vill gå till skolan, det måste man komma ihåg. Även om man inte tycker om själva skolarbetet så gillar de flesta att vara där för lekarna och det sociala livets skull.

LÄS MER: Här kan föräldrarna få fängelse – om deras barn är mobbare

Det är ofta på skolan som mobbning sker, fortsätter hon. Det är även de, lärare och rektorer, som har det hundraprocentiga ansvaret för att trakasserier inte ska ske inom skolans väggar, menar Klefbom.

– Mycket handlar om att ha en fungerande elevhälsa dit eleverna kan vända sig när som helst. Inte på fredag klockan 10.00 när kuratorn har sin öppna mottagning – de måste kunna gå dit direkt när det har inträffat.

Kamratstödjare har negativ effekt

Samtidigt är hon kritisk till de antimobbningsprogram som många skolor köper in. Bland annat visar Skolverkets rapport från 2011 att sådana kan ha en negativ effekt på mobbning.

– Jag tror skolorna tänker att det är bra och en ganska enkel väg att gå – man betalar en summa pengar så kommer någon annan in och gör jobbet. Ska man göra en enda grej på skolan som ger störst effekt är det rastvakter. Många lågstadier har detta i dag, men det kan man gott fortsätta med även i de högre åldrarna.

LÄS MER: Valerie Kaspersen: Jag har sparat mitt avskedsbrev som en påminnelse till mig själv

Vissa skolor har så kallade kamratstödjare, hur fungerar det?

– Det finns exempel på när det har fungerat, men man har faktiskt sett att kamratstödjare generellt sett har en negativ effekt där mobbningen i stället ökar. Problemet ligger i vem som är kamratstödjare och hur dessa utses. Om röstningen sker i klassrummet kan de starka ledartyperna hota och härska sig fram, så att de blir klassens representant.

Jenny Klefboms tips till föräldrar

Föräldrar till barn som blir mobbade:

– Om skolan inte hjälper till finns barn- och elevombudet att vända sig till. Dessa föräldrar är plågsamt medvetna om att hur de än vrider och vänder på sig är risken stor att det leder till ännu mer mobbning. Därför behövs utomstående hjälp.

Föräldrar till barn som mobbar:

– Jag vill att föräldrar till barn som mobbar ska vara medvetna om att; ”ja, mitt barn gjorde en oschysst grej här, det betyder inte att hen är en djävul”. Ta ett snack med barnet och lär om för att vända på skutan.

Föräldrar till barn vars skolkompisar blir mobbade:

– Det kan vara så enkelt som att skicka ett mail till ett mobbat barns förälder och beskriva vad man har hört och föreslå att man kan hjälpa till. Det kostar inte mycket att göra, men det kan leda till att man räddar ett barn från mångårig mobbning.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset