Frågan är vems integritet som är mest skyddsvärd – de kriminellas eller brottsoffrens? frågar sig Beatrice Ask (M.)
Frågan är vems integritet som är mest skyddsvärd – de kriminellas eller brottsoffrens? frågar sig Beatrice Ask (M.)

Det måste bli lättare att förebygga, förhindra och utreda brott – inte tvärtom, skriver Beatrice Ask (M).

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Polisens behov av information om var personer befunnit sig och hur de kommunicerat är ofta avgörande för att utreda och klara upp allvarliga brott. Reglerna om datalagringsskyldigheter och hur uppgifter kan hämtas av polisen är därför viktiga. Såväl den tekniska utvecklingen som domstolsavgöranden skapar bekymmer och innebär ett allvarligt hot mot brottsbekämpningen, vilket är skälet till den översyn av reglerna som nyligen gjorts i en utredning.

De förslag som presenterats innebär dessvärre en kraftig begränsning av polisens tillgång till information från teleoperatörernas datalagring, främst därför att kravet på lagring begränsas. Utredningens förslag har fått mycket hård kritik bland annat från Säkerhetspolisen och Polismyndigheten.

Bakgrunden till utredningen är bland annat ett avgörande från EU-domstolen där den svenska lagen om datalagring i generella termer underkänns. Avgörandet har dock ifrågasatts eftersom vissa menar att domstolen kan ha utgått ifrån att alla uppgifter datalagras enligt svensk lag, vilket inte stämmer. Frågan om hur teleuppgifter ska kunna lagras och användas, är dessutom en fråga där fler länder än Sverige är beroende av vilka möjligheter brottsbekämpande myndigheter får ha i arbetet mot grov kriminalitet.

I ett särskilt yttrande till utredningen skriver Säpo att de föreslagna begränsningarna skulle innebära att deras förmåga att bedöma attentatshot avsevärt försämras och ”i värsta fall leda till att terroristbrott, som hade kunnat förhindras, fullbordas”. Är det något land som med öppna ögon kan låta detta ske? Även utredaren menar att förslagen skulle innebära att det blir svårare för de brottsbekämpande myndigheterna. Frågan är närmast varför man då lägger ett sådant förslag?

LÄS MER: Kritik mot nytt datalagringsförslag

För egen del kan jag inte annat än dra slutsatsen att varken regeringen eller utredaren orkat ta itu med den grundläggande frågeställningen, utan okritiskt försöker minimera risken för en ingående debatt om såväl reglerna som gjorda bedömningar. Rätten till integritet står i fokus och är mycket viktig, men frågan är vems integritet som är mest skyddsvärd – de kriminellas eller brottsoffrens? Och hur ska det öppna, fria samhället kunna hävda sig om brottsligheten får härja ännu mer ostört?

Jag hoppas att regeringen snarast tydliggör att man inte har för avsikt att försämra polisens möjligheter att klara sina uppgifter. Sverige ska ha en lagstiftning som uppfyller rimliga krav på avvägningen mellan behovet av att klara upp brott och medborgarnas personliga integritet. Då måste också polisens tillgång till viktig information säkras.

Jag anser också att regeringen borde kroka arm med andra länder i frågan. Det är väl känt att många just nu hukar och väntar på hur Sverige ska agera. Borde inte Europol aktiveras i frågan? Ska vi inte kräva besked av fler länder hur de avser att agera om möjligheterna till uppgifter från teledata släcks ner? Som medlem i EU borde vi ha ett ansvar för att reglerna i Europa säkerställer en rättssäker hantering av personliga uppgifter, inte att de omöjliggör en effektiv brottsbekämpning.

Med tanke på utvecklingen av allvarlig brottslighet måste det bli lättare att förebygga, förhindra och utreda brott – inte tvärtom. Vi måste som politiker ställa oss på brottsoffrets och de brottsbekämpande myndigheternas sida. Jag är övertygad om att det också är vad medborgarna förväntar sig.

Beatrice Ask, riksdagsledamot och tidigare justititeminister (M)

Om debattören

• Namn: Beatrice Ask.
• Ålder: 61 år.
• Bakgrund: Beatrice Ask var förbundsordförande i Moderata ungdomsförbundet, Muf, 1984–1988. Sedan 1988 har hon varit riksdagsledamot för Moderaterna. Hon har varit minister två gånger: skolminister 1991–1994 och justitieminister 2006–2014.

LÄS MER: Debatt: Använd inte mig som argument för din främlingsfientlighet

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset