En kyrklig begravning i en norsk kyrka.
En kyrklig begravning i en norsk kyrka.

Att en närstående går bort är för de allra flesta det värsta som kan hända i livet. Mitt i sorgen har man plötsligt också en begravning att planera. Så här går en begravning till.

Hur lång tid får det gå mellan dödsfall och begravning?

Enligt en ny begravningslag i Sverige år 2012 får tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering vara högst en månad. Innan dess gällde två månader. Oftast sker begravningarna 11-14 dagar efter dödsfallet.

LÄS MER: ”Man slog präst i ansiktet efter begravning”

Vem betalar begravningen och vad kostar en begravning?

I normala fall är det dödsboet som står för kostnaderna. Om det inte finns tillräckligt hos dödsboet för att täcka upp kostnaderna kan de efterlevande ansöka om bidrag från kommunen. Många kostnader är redan betalda genom begravningsavgiften som tas ut via skattsedeln, såsom till exempel gravplats, kremation, cermonilokal och vissa transporter. En begravning kostar vanligen mellan 18 000 kronor och 26 000 kronor, och då ingår bland annat kista och en begravningsbyrås kostnader. Gravsten och bouppteckning tillkommer dock. På Sveriges Begravningsbyråers Förbunds hemsida kan du läsa mer om vad som ingår i kostnaderna. En begravningsbyrå hjälper till att reda ut de ekonomiska frågorna.

Så här går en begravning kortfattat till …

… inom svenska kyrkan:

Nästan 70 procent av svenskarna är medlemmar i den svenska kyrkan. Drygt 75 procent av de som avlider begravs enligt den ”svenska kyrkans ordning”. Begravningen i svenska kyrkan har alltså en fastställd ordning, men det finns också utrymme för komplettering. I vanliga fall hålls en ceremoni i en kyrka eller kapell och utförs av en präst.

… inom den ortodoxa kyrkan:

I Sverige finns det drygt 100 000 anhängare till den ortodoxa kristna kyrkan. I ortodox-kristna länder har varje land sin egen nationella kyrka. Begravningen sker helst inom tre dagar. Begravningen är alltid jordbegravning, kremation är inte tillåtet. Det är vanligt att många gäster kommer på begravningen, som leds av en präst, och att rökelse används. Ofta är kistlocket borttaget.

… inom den katolska kyrkan:

I Sverige har den katolska kyrkan drygt 100 000 medlemmar och begravningen förrättas av en präst eller diakon i en kyrka eller ett kapell. Kremation är tillåtet men jordbegravning rekommenderas. Rökelse och många gäster är vanligt. I övrigt följer man oftast svenska begravningsseder.

… inom islam:

Sederna kan skilja sig från land till land och mellan olika församlingar, som sunni och shia. Begravningsplatsens gravar ska läggas så att den döde ligger vänd mot Mekka och begravningen ska ske så snart som möjligt efter dödsfallet. Muslimer ska alltid jordbegravas, kremation är inte tillåten. Gravsättning kan förekomma utan kista.

… inom judendomen:

Begravningen ska ske så snart som möjligt efter dödsfallet, men får inte hållas under sabbaten eller andra viktiga helgdagar. Ceremonin hålls av en rabbi. Begravningen ska vara en jordbegravning och det är vanligt med egna begravningsplatser.

… inom hinduismen:

Alla vuxna hinduer ska kremeras. Barn under ett år samt präster ska alltid jordbegravas. Anhöriga brukar närvara vid kremationen. Efter kremationen är det vanligt att askan sprids över rinnande vatten.

… inom buddismen:

Begravningssederna kan variera beroende på olika kulturella traditioner. Kremation är vanligast och det är ofta mycket ljus och rökelser. Det finns inga krav på speciella gravplatser. Begravningen förrättas ofta av en eller flera munkar.

LÄS MER: ”Nu finns populära begravningslåtar på Spotify”

Hos Sveriges Begravningsbyråers Förbund går det att läsa sig till det mesta inom hur olika begravningar går till och vad som kan vara bra att tänka på.

Källa: Begravningar.se, Sveriges Begravningsbyråers Förbund.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset