Elaine Breske Hirsher (till höger) har för vana att ge sina medarbetare Anders Fransson, Katarina Almesten, Nicolas Fischerström och Ove Söderholm beröm i mängder.
Elaine Breske Hirsher (till höger) har för vana att ge sina medarbetare Anders Fransson, Katarina Almesten, Nicolas Fischerström och Ove Söderholm beröm i mängder.

Så får du andra och dig själv att må bättre på jobbet.

Svensken är duktig på att ge beröm. I alla fall när någon har dött. Den sarkasmen kommer från projektledaren Elaine Breske Hirscher som efterlyser mer berömkultur på svenska arbetsplatser.

– Jag vet inte riktigt varför många är så rädda för att ge beröm. Är det avundsjuka? Eller rädslan för att bli anklagade för att vara en mysmamma eller myspappa på jobbet?
Själv jobbar hon som gruppchef på projektledningen på teknikkonsultbolaget Rejlers Ingenjörer.

Elaine Breske Hirscher har tagit för vana att ge beröm i mängder under sin karriär (och kritik också mellan varven, ska sägas):
– Jag har faktiskt blivit kritiserad en gång för att jag gett så mycket beröm. ”Personalen är inte här för att få må bra. De är här för att jobba”, fick jag höra.

Men ”tillrättavisningen” stoppade henne inte. Snarare blev hon sporrad; att inspirera till mer beröm i arbetslivet. I dag både föreläser hon och håller kurser om berömmets betydelse.
– Det är så otroligt viktigt. Som människor vill vi bli sedda, bekräftade och få veta vad vi gör bra och när vi faktiskt påverkar andra positivt. Enligt forskningen behövs det fem beröm för att uppväga en negativ kritik.

Men finns det ingen risk att man ger för mycket beröm?
– Jo, det behöver finnas både ris och ros. Frånvaro av den ena formen feedback tar udden av den andra. Och man kan inte berömma allt helt tiden. Då är inte trovärdigt. Berömmet måste vara ärligt.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset