Kolhydratsnål kost är mest effektiv mot fetma på kort sikt. Det visar den första stora utvärderingen som gjorts av den senaste tidens dietforskning. Men i långa loppet går det lika bra med traditionell fettsnål diet.

Rapporten, som presenteras av Statens beredning för medicinsk utvärdering,  jämför olika dieters effekter på människor som har problem med fetma, genom att granska tidigare forskning på området. 
 
Forskarna betonar att det ännu inte finns någon undersökning om långsiktiga effekter av dieter med lågt eller inget kolhydratintag. Men på sex månaders sikt har de större inverkan på vikten än den traditionella fettsnåla dieten med ett högt intag av långsamma kolhydrater. 
 
På längre sikt jämnas skillnaderna ut och båda dieter ger samma effekt på vikten. 
 
Rapporten visar dock att den traditionella fettsnåla dieten har sämre effekt än vad forskarna tidigare trott mot till exempel sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Samtidigt finns det inga bevis för att LCHF-dieten, som många läkare varnat för, kan ge ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
 
Forskargruppen har granskat 1600 tidigare studier av olika dieters effekt på personer som lider av fetma. Av dem höll bara 68 studier tillräckligt hög kvalitet för att ligga till grund för kostrekommendationer inom fetmavården. 
 
De konstaterar också att det finns förvånadsvärt få studier på vilka effekter de olika dieterna gev på lång sikt när det gäller sjuklighet, livskvalitet och död. 
 
Rapporten visar följande effekter på personer som lider av fetma:
 
Viktnedgång hos vuxna. Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.
 
Viktnedgång hos barn- och ungdomar. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) kan leda till viktnedgång bland barn och ungdomar med fetma. 
Bibehållande av lägre vikt. Efter att personer med fetma har gått ner i vikt kan de behålla sin vikt bättre med råd om lågfettkost med lågt glykemiskt index och/eller högt proteininnehåll än med lågfettkost med högt glykemiskt index och/eller lågt proteininnehåll. 
 
Insjuknande eller död i hjärt-kärlsjukdom. För personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost (med extra olivolja eller nötter och mandel) till lägre risk för insjuknande eller död i hjärtkärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost. De som dricker mycket kaffe har också lägre dödlighet oavsett orsak.
 
Insjuknande i diabetes. Personer med fetma har kraftigt ökad risk för diabetes. Risken att insjukna i diabetes är lägre hos dem som dricker alkohol och hos dem som dricker mycket kaffe, men den är högre hos dem som dricker söta drycker. Däremot leder inte råd om lågfettkost till minskad risk att insjukna i diabetes jämfört med råd om en kost med standardinnehåll av fett, bland kvinnor med fetma som har passerat klimakteriet.
 
Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset