Bilder på hur polisen använt våld för att hindra människor från att rösta i Katalonien spreds som en löpeld världen över i sociala medier under helgen. Det här handlar folkomröstningen om.

 

Varför är det en konflikt mellan separatisterna i Katalonien och centralmakten i Madrid?

En folkomröstning utlystes den 1 oktober av den regionala regeringen i Katalonien, med stöd av den separatistiska majoriteten i regionparlamentet. I folkomröstningen ska väljarna ta ställning till frågan: ”Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?”. Liknande folkomröstningar i Katalonien har ägt rum förr.

Konflikten ligger i att Spaniens författningsdomstol har bedömt att folkomröstningen är olaglig och strider mot Spaniens konstitution. Författningsdomstolens beslut sommaren 2010 väckte enorma protester i Katalonien.

Den nationella polisen i strid med anhängare till ja-sidan utanför en skola där folk försökte rösta i valet.

LÄS MER: ”Expert: Högt spel om Katalonien”

Varför vill Katalonien bli självständigt?

Det handlar främst om historiskt förtryck, ekonomi, identitet och språket. Katalonien fick en långtgående autonomi år 1979, efter Francodiktaturen år 1939–1975.

Ett av de starkaste argumenten till självständighet är värnandet av katalansk kultur, särskilt språket Katalanska. Dessutom anser man att Spaniens system för att ta in skatter från regionerna är orättvist och att det missgynnar det ekonomiskt välmående Katalonien. Katalonien är en viktig region för den spanska ekonomin och svarar för omkring 19 procent av landets BNP, skriver TT.

Det finns en väl spridd uppfattning i regionen att centralmakten i Madrid diskriminerar katalaner. Men en omröstning från i somras visar att katalanerna själva är splittrade i frågan. Där uppgav 48,5 procent att de var för och 44,3 procent att de var emot självständighet från Spanien, skriver TT och SVT Nyheter.

En valurna tas från en skola för att förvaras på ett säkert ställe i fall polisen skulle storma en skola där röstning pågick.

Varför blev folkomröstningen så våldsam?

Hundratals poliser från andra regioner i Spanien kallades in till Katalonien för att sätta stopp för folkomröstningen genom att hindra människor från att rösta, beslagta valsedlar, avlossa gummibollar och spärra av vallokaler.

Enligt den katalanska regeringen skadades minst 844 människor, medan regeringen i Madrid menar att det rör sig om 92 skadade, enligt AFP. Det pågick också verbala bråk mellan polisen från de statliga poliskårerna och den katalanska poliskåren Mossos d’Esquadra, som under dagen valde att inte bruka våld mot allmänheten som ville rösta.

Samtidigt tackade Spaniens premiärminister Mariano Rajoy i ett tv-tal den spanska polisen för att ha ”fullgjort sitt uppdrag enligt det mandat de hade”.

Vad blev resultatet av folkomröstningen den 1 oktober?

Katalanerna röstade ja till självständighet, med ett valdeltagande på drygt 40 procent. Enligt den katalanska regeringen visar de preliminära siffrorna att 90 procent har röstat för självständighet. Av 5,3 miljoner röstberättigande deltog drygt 2,3 miljoner i folkomröstningen. I praktiken innebär valdeltagandet att det saknas majoritet för självständighet, skriver TT.

Dagen efter omröstningen slog EU-kommissionen fast att omröstningen var illegitim.

”Enligt den spanska konstitutionen var gårdagens omröstning i Katalonien inte laglig,” sa kommissionens chefstalesman Margaritis Schinas.

LÄS MER: ”Så eskalerade konflikten om Katalonien”

Vad händer nu?

Katalonien har ”vunnit rätten att bli en självständig stat”, sa Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont i ett tal efter att vallokalerna stängt.

I samma tal sa han också att han kommer att hålla sitt löfte om att deklarera självständighet från Spanien om ja-sidan vinner, skriver TT.

Premiärminister Mariano Rajoy sa dock i sitt tv-sända tal när vallokalerna stängts att ”i dag genomfördes ingen folkomröstning i Katalonien”, och han tillade också att en stor del av katalanerna inte ville delta. Han sa att omröstningen bara leder till ökad splittring, konfrontation på gatorna och revolt, men öppnade något för att förhandla om en ökad självständighet för regionen, enligt AFP.

 

Polisen bryter upp dörren till en vallokal.

Fakta: Katalonien

Autonom region i nordöstra Spanien.

Invånare: 7,5 miljoner (Spaniens näst folkrikaste region).

Huvudstad: Barcelona.

Består av fyra provinser: Barcelona, Girona, Tarragona och Lleida.

Officiella språk: Katalanska, spanska och araneiska (en dialekt av occitanskan).

Ekonomi: Katalonien står för ungefär en femtedel av Spaniens BNP. Regionens BNP per capita är den fjärde högsta bland Spaniens 17 autonoma regioner och motsvarar ungefär 60 procent av Sveriges BNP per capita.

Katalonien har den sjunde lägsta arbetslösheten av regionerna, 13,20 procent. För personer i åldern 16—25 år är den 30,46 procent. Hushållens disponibla inkomst är på en delad tredjeplats av regionerna.

Källa: Spaniens statistikmyndighet INE/TT

Fakta: Den katalanska folkomröstningen

I folkomröstningen har väljarna fått svara frågan ”Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?”.

Den regionala styrande koalitionen avser att utropa självständighet inom två dygn om resultatet blir ett ja.

Förutom lagen om folkomröstning har det regionala parlamentet antagit en lag om hur en övergång till en katalansk republik ska gå till, om det blir ja i folkomröstningen.

Några av motiven för självständighet är värnandet av katalansk kultur, särskilt språket. Dessutom anses det spanska systemet för att ta in skatter från regionerna vara orättvist och missgynna det ekonomiskt tunga Katalonien, som står för en femtedel av Spaniens ekonomi.

Folkomröstningen har förbjudits av Spaniens författningsdomstol och centralmakten i Madrid har vidtagit flera åtgärder för att förhindra den.

KÄLLA: TT

KÄLLOR: TT, El País, El Mundo, La Vanguardia, El Periódico

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset