Björkman: Fler kvinnor i startfältet ger sämre tv Janerik Henriksson / Scanpix
Björkman: Fler kvinnor i startfältet ger sämre tv Janerik Henriksson / Scanpix

Melodifestivalen har fått skägg. De senaste åren har nästan dubbelt så många män som kvinnor varit i final. Men det är ingen slump. – Man skulle kunna göra startfältet jämnare men det blir inte lika rolig tv då, säger Christer Björkman.

Hittills har sex bidrag gått till final i ”Melodifestivalen”. Bland de finns bara en kvinna. Något som bland annat skylls på en ”Loreeneffekt”. Men siffrorna från de senaste årens startfält vittnar om något helt annat: De manliga bidragen är betydligt fler än de kvinnliga. 

Under de fyra senaste åren, då nästan dubbelt så många män som kvinnor varit i final, har männen haft nio fler bidrag redan från start.
– Det finns ingen jämlikhetsissue i artisteri. Man tänker inte riktigt i kön. Det har aldrig varit en fråga, säger festivalgeneralen Christer Björkman.

När han väljer ut de bidrag som ska få tävla i festivalen går han på helt andra kriterier, menar han.
– Man väljer det som är bäst i kombination med genrebredd och verkshöjd, inte kön. Man skulle kunna göra jämna startfält, men blir det inte lika rolig tv då.

Trots överrepresentationen av manliga artister de senaste åren har SVT inte tagit fram någon plan för hur de ska se till att båda könen tar lika mycket plats i framtida finaler, enligt Björkman.
– Det är ingen viktig fråga. Problematiken ligger snarare i att publiken gärna röstar fram fler killar än tjejer till finalen, säger han.

Under åren 2002-2009 var det i snitt fem kvinnliga akter i finalen medan männen endast hade tre akter i snitt, övriga akter bestod av båda könen. Dessa år var kvinnorna betydligt fler redan i startfälten. 

I snitt fanns det 15 kvinnor i startfälten, medan männen bara stod för 13 akter. Siffrorna visar tydligt att det kön som har störst representation från start även har det i finalen.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset