Sofia Mirjamsdotter – Frilansjournalist, internetnörd och föreläsare

Häromdagen tog jag mig en titt på tidningen Veckans Affärers nätupplaga och roade mig med att räkna könsfördelningen hos de personer som syntes på bild på förstasidan.

Jag räknade till elva män och en kvinna. Den enda kvinnan var tidningens egen krönikör.
 
Dagens industri har faktiskt en kvinna i topp, nämligen Veronica Palm i en text om Socialdemokraterna.

Annars bara män utom i sidospalten där den tunisiska presidenthustrun skymtar på en bild bakom sin man, Mona Sahlin sägs vara vinnare på börsen och långt ner en puff för en artikel om Lady Gaga. Annars män, män, män.
 
När jag i Twitterflödet skymtar en tweet från Emanuel Sidea, medarbetare på Veckans affärer, blir jag häpen men mest arg. Han skriver att “Blondinbella tjänar pengar. Det gör också prostituerade 20-åringar. Respekt?!”

Med den attityden är det inte konstigt att affärstidningar ser ut som de gör. Med den attityden är det inte konstigt att det fortfarande är männen som dominerar i nyhetsflödet.

Argumentet som används när man ifrågasätter dominansen av porträtt på män i gråa kostymer brukar vara att tidningen speglar verkligheten och att den “tyvärr ser ut så”.

Bullshit!
 
Blondinbella är ett utmärkt exempel. Isabella Löwengrip, som hon heter, är bloggstjärna, företagare, föreläsare, programledare, författare.

Hon är nyss fyllda 20 och hennes blogg hade vecka två över 600 000 unika besökare. Nio gånger fler än Veckans Affärer som under samma period hade 69636 unika besökare. Hennes fem aktiebolag omsätter tillsammans 5 miljoner kronor.

Ändå hånas och avfärdas Löwengrip av personer som ofta inte ens har läst det hon skriver.

För att hon är ung? För att hon är kvinna? För att hon är blond?
 
Löwengrip skriver om traditionellt kvinnliga ämnen, så som mode, smink, hjälp till självhjälp, men även om karriär och entreprenörsskap.

Jag vet inte varför Emanuel Sidea uttrycker sådan förvåning över tanken på att ge Isabella Löwengrip den respekt hon förtjänar, men jag gissar att det har med nedärvda könsmönster att göra. Kvinnors intressen och göranden räknas helt enkelt inte som lika viktiga som männens.
 
När inte ens siffror, ekonomisk framgång och massmedialt genomslag biter för att få mänskligheten att förstå och ta kvinnor och deras intressen på allvar - vad biter då?
 
+ Nytt år = ny skrivbok. Vita ark som ska fyllas med innehåll.
– Staffan Heimerson och Elisabet Höglund borde hålla sig till att skriva om sina kompetensområden. Dit hör inte internet.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset