Många drar öronen åt sig när de hör ordet "feminist". Det beror på att feminismen har kapats av arga vänsterradikaler, skriver Bodil Sidén, andra vice ordförande i MUF. Nu vill hon att fler moderater, inte minst män, ska omfamna ordet.

"If not me, who? If not now, when?"

Så avslutade Emma Watson, även känd som Hermione Granger i Harry Potter, sitt uppmärksammade tal till FN i höstas. Watson talade om lika rättigheter, jämställdhet och feminism.

Feminist. Många har nog inte entydigt positiva associationer till det ordet. Kanske är det för att feminismen kommit att bli en smal, arg, marginaliserad rörelse på vänsterkanten. Feministiskt initiativ är symptomatiskt för detta. På Fi:s kongress 13-15 februari diskuterades djurrättsfrågor, köttfria måltider och huruvida partiets talespersoner skulle kallas för språkrör i stället. Perifera detaljfrågor, långt ifrån feminismens huvudutmaningar.

Den radikala vänsterfeminismen har skapat en begreppsrädsla och beröringsskräck hos många, särskilt män. Mer tid har lagts på att argumentera mot själv begreppet än på att tackla utmaningarna. Det har satt skygglappar framför samhällsproblemen och lett till ett avståndstagande från hela debatten.

Men problemen kvarstår, utmaningarna är stora. Fler kvinnor behöver jobba mer, ansvarsfördelningen hemma behöver vara rättvisare och destruktiva normer behöver motarbetas. Och där har vi alla ett ansvar.

Feminismen är för viktig för att lämna walkover i. Arbetet mot ett jämställt samhälle kan inte lämnas till några få på vänsterkanten. Jag menar att vi behöver en bred, positiv, lösningsorienterad feminism för att kunna skillnad på riktigt. Då behöver vi fler som kallar sig för feminister, inte minst män. Att vara feminist borde vara ett ställningstagande för att se jämställdhetsproblemen och vilja göra någonting åt dem. Inte att skriva upp på en socialistisk kamp.

I mitt parti har det varit långt ifrån självklart att kunna kalla sig feminist, och jämställdhetsfrågorna har varit långt nere på agendan för Moderaterna. Men vi har gjort en resa. Idag är vår riksdagsgrupp bland de mest jämställda, en av sex politikutvecklingsgrupper fokuserar på jämställdhet och nästa val kan vi välja vår första kvinnliga statsminister. Nu kan vi vara med och forma feminismen i stället för att ställa oss utanför den.

För precis som att en inte släpper sin definition av frihet och rättvisa bör en få definiera sin egen feminism. Tillsammans kan vi skapa en modern feminism som enas kring en framtidstro och vilja att lösa de riktiga samhällsutmaningarna: kvinnors arbetskraftsdeltagande, mäns låga ansvar för hemarbetet och vardagssexismen. Problem som faktiskt är viktigare än principiella avståndstaganden från ett begrepp.

Därför skulle jag vilja be er om en enkel sak: börja dagen med att kalla er feminister. För, if not you, who? If not now, when?

Bodil Sidén

Andra vice förbundsordförande, Moderata Ungdomsförbundet

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset