Att utträdet ur EU måste gå genom parlamentet får inga större konsekvenser tror Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap.
Att utträdet ur EU måste gå genom parlamentet får inga större konsekvenser tror Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap.

Högsta domstolen har beslutat att den brittiska regeringen måste få ja i parlamentet för att utlösa EU:s utträdesartikel. Men vad innebär det egentligen? Metro har frågat Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet.

Nu är det klart att Storbritanniens utträde ur EU måste gå via parlamentet. Det står också klart att regeringen inte behöver något godkännande från de regionala parlamenten i Nordirland och Skottland.

Var Högsta domstolens beslut väntat?

– Det var väldigt väntat eftersom den lägre domstolen sa samma sak, att man måste gå via parlamentet innan man lämnar in en ansökan till EU. Det är naturligt. Jag har alltid tyckt att det är väldigt märkligt och anmärkningsvärt att man vill gå förbi det folkvalda parlamentet. Regeringen har ju sagt att de har utgått från ett gammalt dekret som säger att regeringen i England inte behöver gå via parlamentet när de gäller sådana här stora internationella avtal. Det som är märkligt med det är att man bara tolkar Brexit som en utrikespolitisk fråga, det är ju i högsta grad en inrikespolitisk fråga. Det är ganska naturligt att parlamentet, demokratins huvudinstitution, är med i den processen, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet.

Vad innebär det egentligen att Brexit måste gå via parlamentet?

– I praktiken kommer det inte att betyda så mycket. Att det väl kom till parlamentet är en viktig demokratifråga, men substantiellt så har det säkerligen inte så stor betydelse. I parlamentet finns det visserligen ett motstånd mot Brexit, men det finns framförallt hos Labour och det är ett svagt parti som inte verkar mobilisera.

LÄS MER: Det här är Brexit – på 2 minuter

Men får inte beslutet några konsekvenser?

– Frågan är om det här kan påverka vilken typ av lämnande det blir, till exempel om man ska vara med i den inre marknaden eller inte. Är man med i den inre marknaden är det en mer ”soft Brext” och lämnar man helt är det en mer ”hard Brexit”. Förmodligen innebär inte det här beslutet någon skillnad. Det blir förmodligen den ”hard Brexit” som Theresa May redan har sagt att det blir. Så substantiellt är det svårt att se att det finns någon större konsekvens, på marginalen kanske man kan tänka sig, men inte när det gäller de stora frågorna.

– Det skulle kunna innebära att det blir mer debatt, och på så vis kan det ju påverka. Man debatterar mer i parlamentet, det blir mer synligt och transparent. Det finns demokrativinster så att säga. Man kan ju inte utesluta att det kan påverka vilken typ av förhandling man kommer att driva med EU och vilka frågor som blir viktiga. Men själva grundfrågan, att lämna EU, den kommer att bestå.

Det är alltså omöjligt att Brexit stoppas helt?

– Ja, för det skulle krävas att Labourpartiet framförallt mobiliserar och får med sig någon del av Tories, som också är mer för EU. Men det verkar inte som att de brittiska politikerna gör det. Folkomröstningen har ju på något sätt tagit död på den politiska mobiliseringen i den meningen att folk har sagt att de vill lämna EU. Därför verkar det som politiker i England, även inom Labour, har svårt att driva att man inte ska lämna EU.

LÄS MER: Brexit – vad hände sen?

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om brexit EU