Tatueringsfärger är den senaste i raden av cancerlarm som rapporterats i media. Metro har kollat några andra omskrivna cancerrisker och vad som har hänt sedan larmet tystnat.

Chips
Larmet om de höga halterna av akrylamid i mat slog ner som en nyhetsbomb 2002. Det cancerframkallande ämnet bildas närvis mat upphettas till höga temperaturer vid exempelvis fritering, rostning eller ugnsbakning. Högst halter finns i potatischips, pommes frites och kaffebönor.

Sedan 2002 har sambandet mellan akrylamid och cancer stärkts, säger Lillianne Abramsson Zetterberg, toxikolog på Livsmedelsverket. 

– På individnivå är risken liten. Men om man ser till hela Sveriges befolkning måste man ta tag i problemet, säger hon.

EU har kartlagt halterna av akrylamid i maten och har då kommit fram till att de är ungefär detsamma i dag som 2002.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost och att undvika att tillaga mat så att den blir brun.

Kött
Livsmedelsverket rekommenderar att man inte äter mer än 500 gram rött kött per vecka. En mindre del av den mängden kan vara charkuteriprodukter. Rött kött är lika med gris, nöt, lamm, get och vilt.

Rekommendationerna kom bygger på en rapport från World Cancer Research Fund 2007 och som visade på ett samband mellan kött och cancer i tjock- och ändtarmen. Sedan dess har det sambandet stärkts ytterligare.

– Köttätandet ökar risken för den tredje vanligaste cancerformen. Många har en konsumtion långt över våra rekommendationer och i Sverige är det därför relevant att ha ett begränsande råd, säger Hanna Eneroth, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Loom-armband
Loom-armbanden har blivit en populär fluga inte minst bland barn. Men i slutet av sommaren rapporterade brittiska medier att de plastberlocker som såldes till gummibanden innehöll höga halter av hormonstörande och cancerogena ftalater – uppemot 40 procent i vissa plastberlocker. Vissa ftalater är också cancerogena.

– PVC måste blandas upp med mjukgörande. Vissa är förbjudna i barnartiklar. Nu införs också en tillståndsprövning av de skadligaste ftalater inom EU. Men problemet är importerade varor utanför EU och det är ett gigantiskt problem, konstaterar Sten Flodström, vetenskaplig rådgivare på kemikalieinspektionen.

Men själva gummiarmbanden är tillverkade av syntetiskt gummi och innehåller inga farliga eller förbjudna ämnen, skriver Cecilia Hedfors, miljögiftexpert vid Naturskyddsföreningen. 

Alkohol
Det finns en klart samband mellan alkohol och cancer, enligt livsmedelsverket. Det gäller till exempel bröstcancer.

– När det gäller cancerrisken verkar det inte finnas en säker mängd alkohol som inte leder till ökad risk, säger Hanna Eneroth, nutritionist vid Livsmedelsverket.

För äldre kan det finnas vissa hälsofördelar med att dricka lite alkohol, exempelvis minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Men forskningen som ligger bakom detta är ifrågasatt och osäker – det kan också bero 

på andra faktorer kring kost och livsstil.2013 kontrollerades vin för bekämpningsmedel. Då hittade de mätbara halter av bekämpningsmedelsrester i drygt hälften av proven. Det högsta halten var 20 procent av gränsvärdet -resten var mellan en och fem procent av gränsvärdena. Ingen av dessa ska vara cancerogena, enligt Petra Fogelberg, statsinspektör vid livsmedelsverket.

Konstgräs
Att fotbollsplaner med konstgräs skulle kunna orsaka cancer har diskuterats under många år. De små gummigrynen som strös ut på planrna är ibland gjorda av gamla gummidäck – och som innehåller cancerframkallande ämnen. 

Det finns det inga vetenskapliga samband mellan att spela boll på konstgräs och cancer. 

Trots det ”bör man på sikt komma ifrån gummi från återvunna däck på konstgräsplanerna”, enligt kemikalieinspektionens råd.

– Vi rekommenderar att välja ett annat alternativ när det finns de här nackdelarna. Man är framför allt oroliga för vissa tungmetaller men också så kallade PAH-ämnen. Att mala ner däck och lägga ut över stora ytor tveksamt. För det handlar om begagnade däck, rent avfall, säger Sten Flodström, vetenskaplig rådgivare på kemikalieinspektionen

LÄS MER: Konstgräs ger fotbollsspelare cancer 

Läsk 
Sockerhaltiga drycker är en utskälld hälsobov. Enligt forskare kan läsk och saft med framförallt apelsinsmak innehålla det cancerogena ämnet bensen, vilket det skrevs mycket om 2006. Detta bildas som en kemisk reaktion i vanlig läsk mellan konserveringsmedlet natriumbensoat (E211) och c-vitamin.

Enligt Livsmedelsverket är hälsorisken ”mycket liten” efter som det handlar om mycket små mängder. 

–Inte för att det är en stor eller allvarlig cancerrisk, men det är onödigt att ha sådana dumheter, säger Göran Peterson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers i Göteborg.

Många tillverkare bytte men det gick väldigt långsamt, berättar han. En koll på nätet avslöjar att flera saft- och läsksorter fortfarande innehåller ämnet.
Också sötningsmedlet Aspartam har varit utpekat som hälsobov. Enligt Läkemedelsverket "För dem som inte har sjukdomen PKU finns det inga kända risker med att äta aspartam". 

Ballonger
Enligt Testfaktas undersökning innehåller många ballonger nitrosaminer eller nitroserbara ämnen som blir giftigt när det reagerar med nitrit – och som vi får i oss i maten. Vissa ballonger hade 15 gånger så hög halt än den tillåtna. 

– Nitrosaminer är läskiga saker. Och även om inte exponeringen är så hög tycker vi att försiktighetsprincipen är särskilt viktig när det gäller barn och har ett stort fokus på just barn och bar och människor i moderlivet, säger Sten Flodström, vetenskaplig rådgivare på kemikalieinspektionen.

LÄS MER: Tatueringar kan ge cancer ”är som rysk roulette" 

LÄS MER: Fem fall då ”Matfusket” själva fuskat

Medieprofessor: "Tur att vi har kort minne"

Cancerlarmen passar bra in i medielogikens jakt på dramatik och sensation, säger Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

–Andra risker som inte passar in i den logiken rapporteras det inte kring och det är kanske de riskerna vi ska oroa oss för, säger hon.

Men självklara risker - som att rökning är farligt - finns det lite utrymma för i medierna. 

Ena veckan kan en studie peka ut ett ämne som cancerframkallande – för att i nästa vecka sägas skydda mot just cancer. Att forskningsresultaten är motsägelsefulla göder rapporteringen.

– Det håller igång ämnet i medierna, då kan man skriva mer om det. Och ju mer man man kan spekulera desto större blir artikeln, säger Gunilla Jarlbro.

Hon menar att ansvaret för rapporteringen ligger både hos medierna och forskarna. Att det lätt blir fel när forskningsresultat ska översättas till journalistik går inte enbart att skylla på reportern.

– Även om många journalister har hög utbildning, kan man inte ha spetskompetens i alla områden. Där menar jag att forskarsamfundet har ett ansvar att kunna förklara så att reportrarna kan förklara det så att det inte blir fel, säger hon.

Ett annat problem är också att specialiserade journalisterna blir allt färre och därmed kan hålla sig à jour med forskningen. Dessutom verkar starka intresseorganisationer och företag för att föra fram sin ståndpunkt. Och med nya mediekanaler blir det allt svårare för konsumenten att sålla i informationen.

– Det är tur att vi mediekonsumenter har så kort minne, annars skulle vi kanske inte gå upp ur sängen på morgonen, säger Gunilla Jarlbro.

 
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset