"Folk säger att det verkar tufft att vara rabiat feminist. Men det verkar onekligen ännu tuffare att vara nazist, såhär drygt 70 år efter att Hitler kastade in handduken", skriver Cissi Wallin.

Detta är en kolumn. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

En sak jag inte riktigt kunnat sluta tänka på är hur svenska nazister lever sin vardag. För det måste vara frustrerande. Att andas och verka i sann nasse-anda i Sverige 2017. Det måste vara en ständig kamp. Jag föreställer mig en man som heter Anders. Han bor på Orust, en ö nära där jag växte upp.

Hur får Anders sitt livspussel att flyta? Man vet ju själv hur svettigt det kan vara att umgås med släkten. Tänk dig då in hur det blir för Anders om brorsan plötsligt begår rasförräderi och gifter sig och skaffar barn med en turk. Tänk om Anders själv inser att han tänder på turkar? Hur botar man det? Finns det någon form av nazistisk variant av förbön likt den Carola trodde kunde göra homosexuella straighta?

LÄS MER: Cissi Wallin: Att inte orka träffa någon är kanske inte så stört 

Är det fortfarande okej att smygrunka till lesbisk porr från Mellanöstern? Jag tänker också på hur Anders gör på jobbet. För jobb har man väl som hängiven nationalist? Älskar man sitt land så bidrar man väl till stadskassan? Jo, klart att Anders bidrar. Men det måste vara kämpigt för honom att ständigt behöva tacka nej till att hantverka hos högutbildade typ iranier. Och hur gör Anders om han jobbar i en butik? Tar han fikarast varje gång en brun människa (eller någon som alternativt ser lite judisk ut) kommer in och vill bli betjänad?

Hur funkar det för Anders och hans partner när de ska på föräldramöte? Går de in och heilar av sig på toa? Spontanspottar de på ”landsförrädare” mellan punkterna om friluftsdagar och fruktstund? Hur är stämningen efteråt? När nazist-Anders och hans eventuella partner inser att deras människosyn väcker viss avsky. Slätar de över det genom att erbjuda sig vara stående klassförälder hela vårterminen?

Vad händer om Anders blir sugen på en flottig kebabpizza? Gäller inte övertygelsen om den ariska överlägsenheten om man är bakishungrig? Eller ser man på invandraren som bakar ens pizza som en hård undergiven slav? Kan man verkligen motivera det om man pröjsar någon 90 spänn för 15 minuters matlagning?

Folk säger att det verkar tufft att vara rabiat feminist. Men det verkar onekligen ännu tuffare att vara nazist, såhär drygt 70 år efter att Hitler kastade in handduken.

Plus: Alla som heter Anders och inte är nazister. Eller ja, kanske inte alla men…
Minus: Får jag ett hakkors i bajs på posten nu?

LÄS MER: Cissi Wallin: Jag vet alltför väl att man kan ha både alkoholproblem och ett fungerande liv

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om nazism