Clea Herlöfsson.
Clea Herlöfsson.

Det är galatider och näst på tur är Grammis. Eftersom jag själv sysslar med elektronisk musik har jag gjort en liten historisk studie av Grammisgalan och en kategori som har en mindre självskriven plats i sammanhanget än vad många kanske tror...

Detta är en krönika. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

1992 händer det. Genren ”Modern Dans” läggs till, hurra! Vinner gör housegruppen Clubland. Vad härligt att grammisgalan äntligen börjat prisa elektronisk musik och inte bara rockband. Men vänta, vad händer 1994? Årets pris i kategorin ”Modern Dans” går till… Latin Kings! Okej, så vitt jag vet är ”Välkommen till förorten” en hip hop-skiva? Men det fanns ingen hip hop-kategori förrän 2000, så rappare och technoälskare får snällt dela kategori. År 1995 händer två saker som verkligen inte skulle hända i dag – rap-trion Infinite Mass får pris i dans-kategorin och Martin Timell leder galan.

LÄS MER: ”Musikalisk magi skapas mellan kategoriska sanningar”

De följande åren blir kategorin elektronisk igen och alla från E-Type till Christian Falk vinner. År 2001 får kategorin ett nytt namn. Den heter nu ”Klubb/Dans”. Fair enough, elektronisk musik brukar ju spelas på klubben. Vinner gör bland annat popstjärnan September och synthmästaren Andreas Tilliander.

År 2007 lyssnar jag mycket på elektronisk musik, The Knife och Familjen till exempel. Men vad händer på det här årets grammisgala? Kategorin Klubb/Dans tas bort! Nu har den slagits ihop och heter ”Dans/Hip hop/Soul”, senare ”Klubb/Hip Hop” och vinns bara av rappare. Året därpå delas den nya kategorin ”Årets Elektroniska Producent” ut till Eric Prydz. Skönt att ha elektronisk musik tillbaka! Fast glädjen är kortlivad för året efter försvinner kategorin igen. År 2010 döps kategorin till det värsta namnet hittills: ”Urban/Dance”. Ingen vet riktigt vad ”urban” betyder, men alla som jobbar med musik vet att det inofficiellt betyder ”icke-vit musik”. 2011 skapas till slut dagens kategori ”Elektro/Dans” och likaså ”Hip Hop/Soul”.

LÄS MER: ”Vissa låtar har mer bakom texten än andra”

Vad har juryn tänkt med? De har genom dessa kompromissade kategorier totalt ignorerat extremt inflytelserika delar av musikscenen och människorna som verkar inom den, samtidigt som de verkar ha haft noll uppfattning om framtiden. Idag är elektronisk dansmusik och hip hop två av världens största genrer. Förhoppningsvis är det slut på diskrimineringen nu. Förra årets val av Kornél Kovács som vinnare och årets nominering av Baba Stiltz i ”Elektro/Dans” gör att jag har fått tillbaka lite av min respekt för den bakåtsträvande juryn som oftast tittar på de artister med fetast skivbolagskontrakt. Eller så handlar detta kanske bara om det jag redan försökt bevisa i en tidigare krönika? Att genrer är fullkomligt värdelösa.

Clea Herlöfsson

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset