När har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på lönen? Och borde jag inte få bestämma själv hur jag ska klä mig på jobbet? Metro Jobbs arbetsrättsexpert Jessica Stålhammar svarar.

Alamy
Arbetsgivare har relativt stora möjligheter att reglera hur de anställda ska klä sig, skriver Metros arbetsrättsexpert.

FRÅGA: Min arbetsgivare har gjort avdrag på min lön för ett krav som denne påstår sig ha mot mig. Får arbets­givaren göra så? ”Sarah”

SVAR: Ibland kan det uppstå en fordran från arbetsgivaren mot den anställde. Om arbetsgivaren räknar av denna fordran mot den anställdes lön så kallas det för kvittning och regleras i ”Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt”.
Det finns två sorters kvittning; frivillig och tvungen. Med frivillig menas att den anställde medgivit att kvittningen får ske, och här finns inga begränsningar av hur stort beloppet får vara. Ett kvittningsmedgivande bör vara skriftligt och kan återkallas, det vill säga att den anställde tar tillbaka medgivandet. Tvungen kvittning får endast ske i vissa situationer, till exempel om den anställde med avsikt skadat arbetsgivaren och erkänner brottet, eller om det finns stöd i kollektiv­avtal. Det räknas också normalt som tvungen kvittning om arbetsgivaren betalat ut för mycket lön av misstag, och sedan vill dra av beloppet. Något som inte räknas som kvittning är korrigeringar av löneberäkningen för arbetstagare, till exempel justering av förskott på lön, avdrag för sjukfrånvaro, förskott på provision et cetera.
En arbetsgivare som genomför kvittning på ett felaktigt vis riskerar att få betala skadestånd till den anställde. Vänd dig till ditt fackförbund om du anser att felaktig kvittning skett.

Jessica Stålhammar
Arbetsrättsjurist på Metrojobb.se, ställ din fråga på [email protected]

FRÅGA: Jag har några gånger fått påpekanden om att jag inte följer klädkoderna på jobbet. Kan arbetsgivaren bestämma vad jag ska ha på mig och ställa vilka krav som helst? ”Emil”

SVAR: Med klädkod menas vanligtvis de krav som arbetsgivaren ställer när det gäller medarbetarnas kläder och utseende, och som inte har med skyddskläder och liknande att göra. Klädkoder skrivs ofta in i anställ­ningsavtalet, och ­arbets­givaren har relativt stora möjligheter att reglera hur anställda ska klä sig på arbetsplatsen, så länge hänsyn tas till ­religionsfriheten.
Kraven ska vara proportionerliga, vilket innebär att det vid en rättstvist ska göras en avvägning mellan arbetsgivarens skäl för att ha en viss klädkod och den anställdes vägran att rätta sig efter den. Om en anställd vägrar att följa klädkoder som anses avtalade eller skäliga kan det anses utgöra ett brott mot anställningsavtalet. Arbetsgivaren har då rätt att varna den anställde­, som i slutändan riskerar att mista anställ­ningen, även om det är rätt ovanligt i praktiken.

Jessica Stålhammar
Arbetsrättsjurist på Metrojobb.se, ställ din fråga på [email protected]

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset