Nationaldagsfirande på Skansen i Stockholm. Arkivbild.
Nationaldagsfirande på Skansen i Stockholm. Arkivbild.

I dag firas Sveriges officiella nationaldag för 36:e året i följd. Men varför firar vi just den 6 juni, och hur gick det till när dagen blev en röd dag i kalendern?

I många länder firas nationaldagar för att markera ett historiskt ögonblick som haft stor inverkan på landet i fråga, och inte sällan handlar det om att fira dagen då staten kom till.

Sveriges nationaldag utnämndes dock först 1983, och dagen har bara varit helgdag sedan 2005.

Varför 6 juni?

Den 6 juni har länge varit en inofficiell nationaldag i Sverige. I slutet av 1800-talet kallades dagen Gustafsdagen, och firades då till minne av att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523. Gustav Vasas tid som kung medförde att Sverige bröt sig ur Kalmarunionen med Danmark och Norge, och Sverige blev då åter ett självständigt land.

LÄS MER: Fem skäl att inte fira Sveriges nationaldag

Den 6 juni var också dagen då riksdagen skrev under den regeringsform (1809) som lade grunden för moderna Sverige.

1916 blev den 6 juni den svenska flaggans dag, och firades sedan som flaggdagen fram till 1983, då dagen i stället utnämndes till Sveriges officiella nationaldag. Det skulle dock dröja ytterligare 22 år innan dagen blev en helgdag.

Så blev dagen röd

Diskussioner fördes länge i Sveriges riksdag under 80- och 90-talen om att göra nationaldagen till en allmän helgdag, men motionerna fick återkommande avslag i nära två decennier.

Orsaken till kluvenheten hade dels att göra med att många ansåg att det skulle bli alldeles för dyrt att införa ytterligare en helgdag under året, medan andra menat att Gustav Vasa inte är någon bra förebild, och att det finns andra dagar att uppmärksamma.

LÄS MER: Så maxar du ledigheten 2018 – då ska du ta ut semestern

Under tidigt 2000-tal beslutade riksdagen till sist att den 6 juni borde bli en helgdag, till priset av att en annan helgdag togs bort.

Annandag pingst fick ryka

När regeringen tillsatte en utredning för att räkna på kostnaderna över att införa ytterligare en helgdag under kalenderåret kom man fram till att det skulle kosta samhället någonstans mellan 3 och 8,5 miljarder kronor som en följd av förlorad arbetstid.

Lösningen fick i stället bli en kompromiss. En annan helgdag skulle plockas bort, och det stod mellan annandag pingst, trettondagen, Kristi himmelsfärd och första maj. Valet föll på annandag pingst.

LÄS MER: Det här är pingst – och då infaller högtiden

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset