Att elda på Valborgsmässoafton är en tradition som sträcker sig tillbaka till 700-talet.
Att elda på Valborgsmässoafton är en tradition som sträcker sig tillbaka till 700-talet.

Stora brinnande eldar, manskörer med vita mössor och långa demonstrationståg. Metro reder ut varför firandet av Valborgsmässoafton och första maj ser ut som det gör.

Valborgsmässoafton

Historia

Valborgsmässoafton är en tradition som kom till Sverige från Tyskland under medeltiden. Dagen markerade den första sommardagen och genom att tända eldar skyddade bönderna de djur man släppt ut för sommaren från rovdjur och magiska krafter.

I de sydligaste svenska landskapen förknippades Valborsfirandet tidigt med ungdomars festande och unga gick runt bland gårdarna för att uppvakta bönderna och det tändes även eldar för att påkalla uppmärksamhet.

 

Firandet i dag

I dag är Valborg årets första stora vårfest och fick fäste i Sverige på allvar under efterkrigstiden när arbetar- och folkrörelseorganisationer började tända våreldar i bostadsområden. På 1800-talet blev det allt mer förknippat med festande bland arbetarna, framför allt i storstäderna och även i dag är det för många förknippat med alkohol. Valborgsmässoafton markerar att nu börjar våren, oavsett hur dåligt vädret faktiskt är och firas i en rad Europeiska länder. Förutom att tända eldar har det blivit tradition att främst manskörer sjunger in våren, i många fall iklädda sina gamla studentmössor. Kring Valborg har studenter historiskt sett fått ta på sig sin studentmössa för första gången och det är för att hylla dem som traditionen att även som före detta student bära sin mössa har vuxit fram.

 1 maj

Religiös bakgrund

1 maj har firats sedan 700-talet i det gamla Frankerriket och var då en kyrklig helgdag som var tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Under 1 maj hölls ett vårting och det var även datumet då kungen mönstrade de soldater som skulle skickas ut i krig.

På 1400-talet omvandlades dagen i stället till en helgondag till minne av helgonet Walpurgis (Valborg). Men i och med reformationen på 1500-talet togs helgondagarna bort och 1 maj blev åter igen en aposteldag. I Sverige passade 1 maj bra ihop med de Valborgsting som hölls i bland annat Uppsala där man firade som ett andra nyår där man summerade ekonomin, valde förtroendemän och planerade för framtiden. 1772 blev apostladagarna av med sin status som helgdagar och 1 maj var inte längre en röd dag.

 Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen började uppmärksamma 1 maj under senare delen av 1800-talet. På socialistkonferensen i paris 1889 beslutades det att socialister över hela världen skulle demonstrera för 8 timmars arbetsdag den 1 maj. Den första organiserade första maj-demonstrationen skedde 1890 och därifrån har budskapen i demonstrationerna sedan utvecklats. I dag demonstrerar även en del andra partier på 1 maj för andra ämnen.

1938 röstade Sveriges riksdag igenom ett förslag om att återinföra 1 maj som en röd dag och 1039 blev det verklighet efter att datumet under många års tid hade innehållit demonstrationer och det blev första gången en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Vilka dagar som är röda regleras i svensk författningssamling 1989:253.

Motstånd

Röster har höjts för att avskaffa 1 maj som en allmän helgdag, framför allt från en del av de borgerliga partiernas ungdomsförbund och från Sverigedemokraterna som även lämnade in en riksdagsmotion i ämnet 2013. Den fick avslag. Kritikerna menar att helgdagar inte bör vara politiska och menar att första maj är för starkt kopplat till vänsterrörelsen och att en allmän helgdag inte bör koppas ihop för starkt med en viss politisk organisations politiska budskap och intressen.

De som vill behålla 1 maj som allmän helgdag menar att dagen är historiskt viktig och innebär en viktig möjlighet för alla att uttrycka sina åsikter.

Källor: riksdagen.se, so-rummet.se, nordiskamuseet.se, traditioner.se

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset