Marina Ghersetti, mediaforskare på JMG i Göteborg, förklarar varför medias bevakning av händelsen i Berlin är större och mer omfattande än andra liknande händelser i resten av världen.
Marina Ghersetti, mediaforskare på JMG i Göteborg, förklarar varför medias bevakning av händelsen i Berlin är större och mer omfattande än andra liknande händelser i resten av världen.

12 personer har dött efter att en lastbil kört rakt in i en julmarknad i Berlin. Medier i Sverige har rapporterat flitigt om den misstänkta terrorattacken, samtidigt som andra tidigare attacker längre bort i världen fått mindre uppmärksamhet. Mediaforskaren Marina Ghersetti förklarar varför.

Julmarknaden i Berlin förvandlades till en mardröm när en lastbil körde rakt in i trängseln och 12 personer miste livet och ytterligare 48 personer skadades. Polisen misstänker att det rör sig om en terrorattack och medier i både Sverige och andra delar av världen rapporterar flitigt om händelsen.

Händelsen i Berlin inträffade bara några timmar efter att en ambassadör skjutits till döds i den turkiska huvudstaden Ankara. Samtidigt har det skett andra attacker runt om i världen tidigare i år.
I Pakistan dog 61 personer efter en terrorattack, som IS tog på sig, mot en polisskola. I Syrien dödade en självmordsbombare 33 personer och skadade över 100 personer när IS slog till mot ett bröllop. Samma terrororganisation dödade 40 personer när en bilbomb utlöstes under en polisofficerares bröllop den 18 november.

LÄS MER: Berlindådet en ”förmodad terroristattack”
Men medierapporteringen skiljer sig åt i den bemärkelsen att visa händelser får större och mer omfattande bevakning än andra. Mediaforskaren Marina Ghersetti förklarar varför.
– Det beror på att det är mycket närmare oss. Att det händer både geografiskt nära och i ett land som Sverige har starka band till och i en stad där det bor många svenskar. Det är så nyhetsjournalistik fungerar. Det som berör den svenska mediapubliken mest är det som får mest uppmärksamhet, säger hon.

Samma teori förklarar omfattningen i mediebevakningen som följde terrorattackerna i Köpenhamn 2015, Paris 2015 och Bryssel 2016. I nyhetsvärdering tas även en annan faktor med i beräkningen, nämligen hur sensationell en händelse är.
– På sätt och vis är händelsen i Berlin mer sensationell än ambassadören som blev skjuten i Ankara bara några timmar tidigare. Det är fler människor som drabbas, det är oskyldiga människor såtillvida att de inte har något med politik att göra, medan en ambassadör tillhör ett slags etablissemang och stadselit, säger Marina Ghersetti.

LÄS MER: Det här är de falska bilderna som spreds i samband med Berlin-attacken
– Sen är det förstås så att det kan finnas svenskar bland de drabbade. Nu verkar det inte vara så men de tankarna kommer naturligtvis direkt och då kommer händelsen väldigt nära.

Att det rapporteras mer om attacker i västvärlden än andra delar av världen har varit uppe för debatt tidigare. Efter terrorattackerna i Bryssel var många upprörda över att det skrevs mer om det än andra liknande dåd.
– Man kan naturligtvis säga att det finns en orättvisa i den här obalansen, men samtidigt så följer det en logik som säger att det människor berörs av mest är det som får mest uppmärksamhet.
Är det problematiskt?
– Det är en svår fråga. Du skulle säkert kunna hitta de som säger att det är problematiskt därför att det blir en obalans i den bild man får av världen, men samtidigt så är det omöjligt för medier att rapportera om allt som händer och ge allting lika mycket uppmärksamhet.

LÄS MER: Experten: Så påverkas Ryssland och Turkiet av skjutningen

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset