"Räntan beräknas med utgångspunkt i ett stort antal parametrar", säger finansanalytikern Carl Grefberg.
"Räntan beräknas med utgångspunkt i ett stort antal parametrar", säger finansanalytikern Carl Grefberg.

Elnätspriserna har stigit oavbrutet i över fem år. Och allt beror på ett utdraget bråk om en obskyr finansiell formel.

Har du hört talas om förkortningen WACC? Hösten 2011 fattade Energimarknadsinspektionen beslut om hur mycket svenska elnätsbolag skulle ha rätt att ta betalt under de kommande fyra åren.

Närmare hundra bolag överklagade, vilket blev början på tre och ett halvt års pennfäktande i domstol. Anledningen? Parterna var inte ense om vilken kalkylränta som skulle användas vid uträkning av elbolagens kostnader. När röken väl skingrades hade elnätsbolagen vunnit. Rätt ränta var 6,5 procent, inte 5,2 vilket hävdades av myndigheten.

LÄS MER: Trendbrottet: Färre flyger utrikes

Resultatet för svenska hushåll och företag blev prishöjningar på 46 miljarder kronor.

– Anledningen är att den här räntan beräknas med utgångspunkt i ett stort antal parametrar. Det ger ett stort utrymme till tolkning. Det är en subjektiv bedömning av vad de olika parametrarna är, säger finansanalytikern Carl Grefberg till ekonomipodden Kapitalet.

LÄS MER: De lär barn att programmera: ”Ingen större skillnad mot Lego”

Och det är den här räntan som i finansvärlden kallas för WACC. Så varför används den? När de första elnäten växte fram runt förra sekelskiftet var politikerna medvetna om problemet: elektricitet levereras bäst av monopolverksamheter, eftersom det är dyrt och opraktiskt att bygga parallella nät.

Därför måste elnätsbolagens priser på något sätt regleras av staten. Men fortfarande, över hundra år efter elnätets framväxt, finns ingen förutsägbar modell för hur detta ska gå till. Därför har elnotans öde förseglats av WACC formeln som kostade svenskarna 46 miljarder.

Jacob Bursell, Kapitalet.se

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om ekonomi elnät