Det finns många exempel på när oskyldiga personer har hängts ut i samband med stora nyhetshändelser. Tänk efter innan du delar.
Det finns många exempel på när oskyldiga personer har hängts ut i samband med stora nyhetshändelser. Tänk efter innan du delar.

Ryktesspridningen efter bilbränderna har varit omfattande. Ledande politiker, kändisar och många andra har spekulerat i vem eller vilka som kan ligga bakom attackerna. "Att förtroendevalda sprider den här typen av rykten är omdömeslöst", säger professor Lars Nord.

Bilbränderna har dominerat våra flöden den här veckan. Som alltid vid stora nyhetshändelser uppstår ryktesspridning.

I det här fallet har det främst handlat om vilka som låg bakom attackerna. Detta trots att de bekräftade uppgifterna varit knapphändiga.

Statsminister Stefan Löfven uttalade sig i Ekot morgonen efter bilbränderna:

”Det ser ut som väldigt koordinerat, det ser nästan ut som en militär operation”, sa han bland annat.

LÄS MER: 4 gånger brist på källkritik haft allvarliga konsekvenser

”Vill att valet ska handla om bilbränder”

Vänsterpartiets riksdagsledamot Daniel Riazat skrev på Twitter:

”Nattens händelser med maskerade män som brände ett stort antal bilar med 1 månad kvar till valet var välorganiserat. Skulle inte förvåna mig om extremhögern var inblandade på något sätt.”

Den centerpartistiske riksdagsledamoten Johan Hedin skrev på Facebook att ”det kan bara finnas en agenda för detta beteende: de vill att valet ska handla om bilbränder”.

Han fortsatte: ”I vilket syfte det görs kan man bara spekulera i. Jag hoppas på att det hela inte är orkestrerat av de mörkerkrafter som hotar vår demokrati och vårt oberoende”.

Fler exempel finns från politiker, opinionsbildare, kända personer och andra människor. Men när dessa utspel gjordes fanns inga bekräftade uppgifter om vilka som låg bakom måndagens bilbränder. Något som bland andra Expressens ledarskribent Linda Nordlund har kritiserat.

Professorn: ”Omdömeslöst”

Det faktum att det är mindre än en månad kvar till valet har troligtvis spätt på de omedelbara och omfattande spekulationerna. Det menar Lars Nord som är professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och håller på med ett forskningsprojekt om ryktesspridning.

– Jag tycker att det är beklagligt att rykten sprids och när det kommer till riksdagsledamöter borde de visa återhållsamhet innan det är klarlagt vad som har hänt. Man ska kunna ställa större krav på personer i den befattningen, säger han och fortsätter.

– Har man en roll som förtroendevald ligger det i sakens natur att man har politiska åsikter, men att göra händelser till ett led i sin egen argumentation utan att tänka på om det är sant eller inte är omdömeslöst.

LÄS MER: Så gör du din egen viralgranskning – med hjälp av ett verkligt exempel

Tror på fler politiska ryktesspridningar

Samtidigt förvånas Lars Nord inte över att tonläget har skruvats upp med tanke på att valdagen närmar sig. På Facebook har flera partier exempelvis betalat för sponsrade inlägg med budskap om bilbränderna.

– Av naturliga skäl har vi aldrig haft så mycket aktivitet och intensitet i sociala medier som vi har i den här valrörelsen. Vi kommer troligtvis att få se fler sådana här exempel de kommande veckorna. Frestelsen att delta i digital ryktesspridning har ökat, säger professorn.

Finns det någon fara med att delta i ryktesspridning?

– Det beror på situationen om det är farligt eller inte, men man kan väl säga att det är omdömeslöst i de allra flesta fall. I vissa fall kan det till och med vara farligt om man till exempel hetsar mot utpekade personer, särskilt om det är på felaktiga grunder.

Tänk på det här vid stora nyhetshändelser

Vid stora nyhetshändelser uppstår det i princip alltid ryktesspridning. Det finns många exempel på när oskyldiga personer har hängts ut. Ett enstaka ogenomtänkt inlägg i sociala medier kan i värsta fall leda till allvarliga konsekvenser för en oskyldig människas liv.

Här är några saker som du kan tänka på för att undvika att bli en del av ryktesspridning:

1. Precis efter att en händelse ägt rum finns det oftast väldigt lite bekräftad information. Obekräftade uppgifter som skrivs i medier kan senare visa sig vara felaktiga.

2. Undvik anonyma källor, de är sällan särskilt trovärdiga. Vänta in bekräftad information från polis och myndigheter när sådan finns.

3. Om medier använder sig av andra medier som källa så försök att gå tillbaka till ursprungskällan. Försök även hitta nyhetskällor som befinner sig nära händelsen, till exempel lokaltidningar i det aktuella området.

4. Var på din vakt när det kommer till bilder, vid stora nyhetshändelser finns det nästan alltid människor som manipulerar bilder och vill lura dig.

5. Tänk efter innan du delar ett påstående du ser i sociala medier. Kolla alltid upp dem genom en sökning på en sökmotor, en bildsökning eller liknande. Tänk källkritiskt.

Om Viralgranskaren

Har du stött på ett påstående eller en nyhet som du vill att vi ska granska sanningshalten i? Tveka inte att höra av dig till oss på Facebookpå Twitter eller på mejl.

Viralgranskaren följer det svenska journalistförbundets yrkesetiska regler samt de riktlinjer som det internationella faktakollsnätverket IFCN har satt upp.

Här kan du läsa mer om hur Viralgranskaren jobbar.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset