Sociala medier-konton som delar historiska bilder är omåttligt populära. Men många av kontona sprider missvisande eller till och med falska bilder.

Den riktiga bilden.

Gizmodo

Falsk respektive riktig Tesla.

När de är 13 respektive 15 år gamla träffas Xavier Di Petta och Kyle Cameron och börjar snabbt försöka tjäna snabba cash på nätet. De skapar Facebooksidor med namn som ”Long romantic walks to the fridge” som de sedan säljer.

Tre år senare, 2013, kommer de på ett genidrag: de startar den numera enorma Twitterprofilen @HistoryInPics, som i skrivande stund har över 2,5 miljoner följare.

@HistoryInPics är bara en av många Twitterflöden, Instagramprofiler och Facebooksidor som inte gör annat än att lägga upp påstått gamla bilder med en enstaka medföljande mening. Bildernas upphovsperson uppges nästan aldrig, och många av kontona är ofta bara robotar som skannar Reddit efter bilder att lägga upp automatiskt.

► LÄS MER: Det här ska du aldrig dela på Facebook

Många av bilderna är fascinerande, intressanta och spännande. Men nästan lika många är antingen redigerade i photoshop, nutida eller tagna helt ur sin kontext. Ändå delas de friskt och leder till enorma intäkter för personerna bakom kontona.

När Slate gick igenom hur ofta Twitterkonton som @OldHistoryPics och @HistoryinPics kom de fram till att kontona bara vid hälften av alla inlägg faktiskt daterade fotona. I princip aldrig nämndes personen som tagit bilden. I sådana fall är kontona inte ens särskilt lärorika.

► LÄS MER: Därför berättar bilderna på slöjfria kvinnor inte alltid hela historien​

Gizmodo har otaliga gånger kunnat visa är ett stort antal bilder som spridits via den sortens konton falsarium. En mycket spridd bild som påstås visa John Lennon spela gitarr tillsammans med Che Guevara. Bilden är redigerad och visar egentligen Lennon spela tillsammans med gitarristen Wayne "Tex" Gabriel.

På samma sätt kan en bild på en simlärare som ytligt sett liknar uppfinnaren Nikola Tesla spridas med ”kuriosan” att bilden föreställer Nikola Tesla och att han en gång jobbade som simlärare, vilket är någonting som inte stämmer.

Lösningen på problematiken kanske inte är att helt undvika alla sociala medier-konton som sprider historiska bilder, men att tänka efter en till gång innan du delar dem. Många bilder som är manipulerade eller tagna ur sin kontext kan användas politiskt för syften du själv kanske inte vill stödja. Ett tips är också att kolla in konton som Slates @SlateVault som faktiskt drivs av en riktig historiker, eller @PicPedant som granskar virala "historiska" bilder.

► LÄS MER: Guide: så granskar du Facebookprofiler du misstänker är falska

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset