Nour Saldin, Joe Gourieh och Kyle firade sin första midsommarafton förra året. "Der var som att befinna sig i en film", säger Nour.
Nour Saldin, Joe Gourieh och Kyle firade sin första midsommarafton förra året. "Der var som att befinna sig i en film", säger Nour.

Små grodorna, blommor i håret, sill och snapsar – midsommarafton är en av våra största och mest traditionsspäckade högtider. Men var kommer egentligen traditionerna ifrån? Och hur är det att fira sin första midsommar som ny i Sverige? Metro dyker ned i historien – genom rader ur gruppen Kents klassiska midsommarlåt "Sverige".

”Duka din veranda till fest, för en långväga gäst, i landet lagom är bäst.”

Nour Saldin, 29, visste inte alls vad som väntade när hon för ett år sedan tackade ja till att fira midsommar i Falun.

– Jag hade ingen aning om vad midsommar var eller hur man firade det, men det var grymt kul. Det var verkligen som att befinna sig i en film, säger hon.

Nour Saldin och hennes man Joe Gourieh kom till Sverige från Syrien 2014. Kort därefter träffade hon kompisen Sofie Ström, 26, genom organisationen Kompis Sverige, som fungerar som en slags vänskapsförmedling mellan etablerade och nya svenskar. Förra året bestämde sig Sofie för att bjuda in Nour och hennes familj till midsommarfirande i Dalarna.

– Vi brukar alltid åka ut till Svärdsjö där det är väldigt traditionell midsommar med folkdräkter och midsommarstång. Förra året tyckte jag att det var kul att bjuda med Nour och hennes familj. Det blev jättetrevligt, säger Sofie.

Sofie Ström och Nour Saldin.

Nour och Sofie började sin midsommarafton med att binda kransar.

– Vi gjorde dem själva, det var jättekul. Sedan gjorde vi en midsommartårta, med jordgubbar, grädde och allt. Vi tog på oss fina kläder och gick till midsommarfesten och där fanns en musikgrupp och många i traditionella svenska kläder. Det var otroligt kul att lyssna på musiken. Alla dansade och alla var glada, säger Nour.

Har firats i flera hundra år

Sättet vi firar midsommarafton på i dag är ett ihopplock av både nyare och äldre traditioner.

– Det typiska för midsommarfirandet i vår egen tid är att vi kopplar det till nationalstaten. Redan på 1910-talet, när den 6 juni blev svenska flaggans dag, var det många som var kritiska och tyckte att det egentligen borde vara midsommarafton som var den svenska nationaldagen. Och de där tankarna dyker upp fortfarande, säger Jonas Engman, intendent på Nordiska museet.

Midsommarfirandet omtalas redan i de isländska ättesagorna från 1200-talet. Exakt hur länge vi har firat midsommar i Sverige är oklart, men man kan konstatera att det är en flera hundra år gammal tradition då midsommarfiranden finns beskrivet i olika texter, till exempel i boken ”Historia om de nordiska folken” från 1500-talet. Då firade man högtiden kvällen innan Johannes döpares dag, den 23 juni. I år infaller midsommarafton på det datumet, men så är det inte varje år. Sedan 1953 har högtiden nämligen alltid firats på en fredag.

LÄS MER: Insändare: Gör midsommarafton till nationaldag

Midsommarfirande i Småland 1965.

Många av traditionerna, som dansen runt midsommarstången och blomkransen i håret, dök upp under nationalromantiken i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet. Själva midsommarstången, eller majstången som den ursprungligen kallades, kan dock spåras så långt bak som till kristnandet av Sverige.

Ordet majstång syftar inte på månaden maj, utan ”maja” som betyder ”löva”.

– Man smyckar alltså med grönska och det hänger säkerligen ihop med bondesamhällets sätt att hoppas på och hylla det som ska grönska och gro, för det som grönskar och gror ger en bra skörd, säger Jonas Engman.

Många menar att midsommarstången är en fallossymbol, men det stämmer inte enligt Engman.

– Om man går på det material som vi har från bondesamhället, som är ganska omfattande, så nämns ingenting som kopplar det till att det skulle vara en fallossymbol. Det här är en slags förlängning av tanken att det skulle vara någon slags fruktbarhetskult, i kombination med någon pseudo freudiansk tolkning från 1900-talets början. Och den har varit seglivad, säger han.

”Vi skålar för en midsommar till. Färskpotatis och sill. Som om tiden stått still.”

Färskpotatisen, sillen och jordgubbarna är närapå heliga för många. Enligt Orkla foods, som bland annat har varumärket Abba, klämmer vi i oss närmare 3 000 ton sill på midsommarafton. Men är sillen så traditionell som man kan tro?

– Socker existerade inte i bondesamhället. Om man hade salt så användes det. Så det fanns saltad sill, men jag skulle tro att det var festmat eftersom det var det man åt annars när man inte åt gröt, säger Jonas Engman.

Jordgubbar var någonting som adeln njöt av redan från 1700-talet – men det fanns definitivt inte med i bondesamhällets midsommarfiranden.

– Jordgubbar är väldigt sentida. De dök upp under välfärds-Sverige på 1900-talet. När 98 procent av befolkningen bodde på landsbygden och nästan alla var urfattiga var det inte tal om att sätta igång och odla jordgubbar. Det är oerhört arbetskrävande och en dålig föda om man har knappa omständigheter. Det smakar gott, men det var inte prioriterat, säger Jonas Engman.

LÄS MER: Brännvin och sill – här är midsommar i siffror

I bondesamhället var sillen saltad. Och definitivt ingen festmat, enligt Jonas Engman.

”Regnet slår mot rutorna nu, men natten är ljus i ett land utan ljud.”

Att det alltid regnar på midsommar har blivit lite av en allmän sanning – men det är faktiskt inte bara en skröna. Vädret har självklart varierat i olika delar av landet, men om man tittar på de senaste tio åren har de flesta midsomrarna kantats av ostadigt väder, regn och skurar.

Midsommarvädret de senaste tio åren:

2016 En ganska varm Midsommarafton i stora delar av landet, men också skurar, regn och åskväder på flera håll, framförallt på morgonen och kvällen.

2015 Finare väder i norra Sverige, men regnet dominerade i södra. I Stockholm var det den kallaste midsommaren sedan 1987, med en temperatur på max 12 grader.

2014 Kylig luft strömmade ner över Sverige. 10 grader längst i norr och strax över 20 grader runt södra Gotland.

2013 Några omfattande regnområden drog in över Sverige. Största mängderna i västra Götaland. Dock temperaturer på 20 till 25 grader på flera håll.

2012 Ganska solig midsommar i Svealand och Norrland. Regnområde över Gotland.

2011 Regn och skurar på många håll. Dagstemperaturer i allmänhet på 15 till 20 grader.

2010 Soligt i södra Sverige med tempraturer runt 19 till 25 grader. Varmt men i allmänhet ostadigt med både regn och åska i större delar av landet, Norrland undantaget.

2009 Regn- och åskskurar i söder. Uppehåll men kyligt i norr.

2008 Regnigt på många håll med temperaturer runt 15 till 20 grader.

2007 Kraftig nederbörd i större delen av landet. Även åska på flera håll.

SMHI

”Och glasen glittrar tyst på vårt bord, lika tomma som ord. Visst är kärleken stor.”

Nubben är ett traditionsenligt inslag i många midsommarfiranden. Enligt Systembolagets statistik är midsommarveckan den tiden på året då vi köper som mest alkohol. Förra året såldes bland annat 276 000 liter brännvin och 7,4 miljoner liter öl.

– Det är en stor högtid och försäljningen går generellt upp över sommaren eftersom folk är lediga och umgås med släkt och vänner. Men vi ser också att det finns ett allt större intresse för alkoholfritt. Det finns många som väljer att dricka det istället, av flera olika anledningar, säger Matilda Dannetun, pressekreterare på Systembolaget.

Det konsumeras en hel del snaps under midsommarafton.

I fjol såldes 130 000 liter alkoholfri dryck på Systembolaget, vilket är mer än året innan, men midsommarafton är fortfarande årets största suparhelg enligt statistiken. Det var dock betydligt värre förr, enligt Jonas Engman.

– De flesta drack nog inte i små glas, snarare bägare. Vi hade ju fruktansvärda problem med superi från 1700-talet. När potatisen kom använde man den inte som människoföda utan som föda till djuren. Om man odlade potatis var det mest för att göra brännvin, säger han.

Det går dock att spåra snapsen, som vi dricker den i dag, ända till de högre stånden och adeln på 1600-talet. Men det var inte förrän på sent 1800-tal som det slog igenom hos den stora massan, enligt Engman.

LÄS MER: Här är fyra tips till dig som ska dricka alkohol i midsommar

Magins och kärlekens natt

Midsommar har länge setts som en natt med en speciell magisk kraft. Flera av våra midsommartraditioner härstammar från den tanken, även om de flesta av oss inte tror lika bokstavligt på det längre.

– Den långa natten gjorde att man trodde att man kunde se in i framtiden. Att lägga blomster under kudden hänger till exempel kvar sedan dess. Den flicka som gör det ska i drömmen se sin tillkommande. Om man klädde av sig naken och rullade runt i daggen kunde man bli allvetande. Det finns alla möjliga sådana ritualer och allt handlar om att kunna få tillgång till en magisk kraft, säger Jonas Engman.

Många av ritualerna handlar om att kunna förutspå vem man ska gifta sig med.

– Det var väldigt viktigt att kunna förutse vad som skulle ske, att kunna se att en kvinna blev gift. En ensam kvinna i bondesamhället hade det inte lätt, säger Engman.

Det sägs att den som lägger sju sorters blommor under sin kudde kommer att drömma om sin blivande partner.

Så hittar du kärleken på midsommar – enligt svensk folktro

  • Lägg sju olika sorters blommor under kudden när du ska sova. Då kommer du drömma om din tillkommande.
  • Hoppa av över sju gärdsgårdar så kommer du att möta din blivande partner.
  • Ät en salt sill med stjärten före och drick ingenting efter det. Den personen som erbjuder dig vatten i drömmen kommer du att gifta dig med.

 Jonas Engman

”Välkommen, välkommen hit. Vem du än är, var du än är.”

Nour Sandil och hennes familj ser fram emot årets midsommarfirande. De har blivit inbjudna till Dalarna i år igen, men den här gången kommer de att stanna i Stockholm.

– Vi hinner inte åka till Falun det här året. Vi har flyttat till ett nytt område det här året så vi tänkte gå till det närmaste midsommarfirandet i Ulrikdals slott. Vi får se om det blir lika roligt här i Stockholm, säger hon.

Det absolut bästa med midsommar är dansen runt midsommarstången, tycker Nour.

– Min son, som var tio månader förra året, tyckte det var jättekul. Det var så roligt att alla barn, äldre, föräldrar och ungdomar dansade tillsammans och sjöng, säger hon.

Vad tycker du om maten man äter på midsommar?

– Jag tycker jättemycket om laxen, men jag har lite svårt för sillen. Det behövs starka kryddor och mycket sås för att kunna äta den, säger Nour och fortsätter:

– Det bästa med svensk mat är att man inte behöver förbereda den så länge, det är inte mycket jobb. Men man sitter länge och äter och njuter tillsammans. Det är tvärtom i vår kultur där vi kanske lägger tre, fyra timmar på bara en maträtt, och sedan äter vi det på fem minuter.

Var det någon tradition du tyckte var konstig?

– Nej, det var inte konstigt för mig. Det var bara kul. Jag hade velat ha fler traditionella dagar som man kan fira som midsommar. Man känner att alla är aktiva och alla är glada. Det är bra för samhället tror jag.

LÄS MER: Här är de farligaste vägarna i midsommar

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset