"Vårt arbete är förstås väldigt svårt. Men vi måste behålla hoppet och tron på det vi gör" säger Raed al-Saleh som leder den syriska frivilligkåren Vita Hjälmarna.
"Vårt arbete är förstås väldigt svårt. Men vi måste behålla hoppet och tron på det vi gör" säger Raed al-Saleh som leder den syriska frivilligkåren Vita Hjälmarna.

Är det en rysk Mig-29 som klyver luften eller en SU-24 lastad med klusterbomber? Nuförtiden behöver Raed al-Saleh från räddningskåren Vita hjälmarna inte titta upp för att veta. Han har lärt sig känna igen stridsplanen i Syrien på ljudet.

– I Syrien har vi under flera år ställts inför alla typer av attacker. Nu räcker det att höra ljudet för att veta om det är en raket, ett stridsplan eller granatbeskjutning som kommer mot oss, hur långt bort de är och ungefär var de kommer att slå ner, säger Raed al-Saleh.

Ledaren för frivilligkåren Syriens civilförsvar, mer känd som Vita hjälmarna, är i Sverige för att ta emot Right Livelihood-priset. Utmärkelsen, ofta kallat det alternativa fredspriset, är ett erkännande för det svåra arbete som de över 3 000 volontärerna utför på marken i krigets Syrien.

Men Raed al-Salehs tankar befinner sig långt från glittriga prisutdelningar och möten med svenska ministrar.

Rop på hjälp

Han plockar fram sin mobiltelefon ur kavajen och spelar upp ett meddelande inifrån det belägrade östra Aleppo – ett av många desperata nödrop som hamnat i hans röstbrevlåda den senaste tiden. En kvinna berättar gråtande hur bomberna aldrig slutar att falla över hennes bostadsområde. Hon vill fly, men det finns ingenstans att ta vägen.

– Kvinnor och barn i östra Aleppo föredrar döden framför att bli skadade, för nu finns knappt några läkare kvar som kan behandla dem som behöver vård, säger en synbart sliten al-Saleh, som reser runt för att få världen att uppmärksamma attackerna mot civila i Syrien.

Det är inte bara sjukhusen som bombats i östra Aleppo. Vita hjälmarna har numera svårt att utföra sitt arbete, eftersom deras kontor också träffats i attackerna. Att stridsplanen återkommer och bombar samma plats flera gånger försvårar insatserna ytterligare.

– Människor dör under rasmassorna, eftersom bombningarna gör att vi inte längre kan ta oss fram.

Vita hjälmarna bildades 2013 som ett svar på att civila områden började bombas från luften. Elektronikhandlaren al-Saleh gjorde gemensam sak med frisörer, taxichaufförer och byggarbetare på ställen där det inte fanns någon organiserad räddningstjänst. Sedan dess har Vita hjälmarna undsatt tiotusentals människor och många beskriver arbetet i heroiska ordalag.

Kritiseras

Men organisationen har också kritiserats för att bara arbeta i rebellkontrollerade områden och anklagats för att samarbeta med den extremistgrupp som tidigare kallade sig Nusrafronten i exempelvis östra Aleppo.

– Ska vi överge civila bara för att det finns beväpnade rebeller i området? När vi räddar någon frågar vi inte vilken religion eller politisk tillhörighet de har. Vi vill rädda alla civila och skulle gärna jobba i hela Syrien om vi fick tillåtelse från regimen.

Att dagligen möta förödelsen efter ännu en flygbombning är svårt. 149 volontärer har dödats. Men det finns ingen tid eller möjlighet att ge hjälparbetarna psykologiskt stöd, enligt al-Saleh.

– Vi står under enorm press. Men vi måste behålla hoppet. Varje gång vi räddar ett barn får vi styrka att fortsätta mot nästa uppdrag, säger han.

Fredrik Sandberg/TT
Raed al-Saleh, chef för hjälporganisationen Vita hjälmarna, en av årets Right Livelihood-pristagare.
Vita hjälmarna/AP/TT
Vita hjälmarna söker igenom rasmassorna efter ännu en flygbombning i östra Aleppo i Syrien. Arkivbild.
Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset