Fem kvinnor blev 1922 de första att ta plats i Sveriges riksdag.
Fem kvinnor blev 1922 de första att ta plats i Sveriges riksdag.

Det har snart gått 100 år sedan de första kvinnorna tog plats i Sverige riksdag. Metro guidar dig till vilka de var och vad de gjorde.

Kerstin Hesselgren, liberal (1872-1962)

Kerstin Hesselgren var rikskänd redan innan hon blev politiker. Foto: Kulturföreningen Fogelstad.

Bakgrund: Kerstin Hesselgren kom från en läkarfamilj i Hofors kommun i Gävleborgs län. Hon var utbildad sjuksköterska och skolkökslärarinna. Förutom att vara politiskt aktiv arbetade hon både som bostadsinspektris och yrkesinspektris. Hon jobbade då med att förbättra dåtidens undermåliga bostäder och villkoren för kvinnor på arbetsmarknaden.

Arbetet i riksdagen: Kerstin Hesselgrens främsta område var socialpolitik. Hon drev frågor om gifta kvinnors rätt att arbeta, sexualundervisning i skolorna, moderskapsersättning och sänkta straff för abort. Hon arbetade även internationellt och deltog i internationella arbetsorganisationens konferenser och som svensk delegat vid NF.

Elisabeth Tamm, liberal (1880-1958)

Elisabeth Tamm skrev 1940 boken ”Fred med jorden” ihop med journalisten och författaren Elin Wägner. Foto: Studio Ferdinand Flodin.

Bakgrund: Elisabeth Tamm växte upp på godset Fogelstad i Julita i Södermanland. På godset startade hon ”Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad”, en kursverksamhet där kvinnor lära sig om hur de skulle använda sina nya rättigheter. Tillsammans med den så kallade Fogelstadsgruppen var hon med och startade den radikala veckotidningen Tidevarvet.

Arbetet i riksdagen: Elisabeth Tamm jobbade bland annat för högre löner för kvinnor och kvinnors rätt att jobba statligt. Hon var även en tidig förkämpe inom miljöfrågor.

LÄS MER: Genusvetaren: Det här är feminism 

Agda Östlund, socialdemokrat (1870-1942)

Agda Östlund var en av två kvinnliga socialdemokratiska politiker som tog plats i riksdagen 1922. Foto: Okänd.

Bakgrund: Agda Östlund kom från en arbetarmiljö i Köping. Hon jobbade som sömmerska och byggde upp sin egen syateljé. Hon var aktiv inom Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och reste runt i landet för att tala för kvinnlig rösträtt. Hon hade haft en rad kommunala uppdrag och uppdrag inom utredningsväsendet när hon valdes in i riksdagen.

Arbete i riksdagen: Agda Östlund arbetade bland annat mot hustrumisshandel, för kvinnors rätt till pension och bättre vård för kvinnor och barn.

Nelly Thüring, socialdemokrat (1875-1972)

Agda Östlund och Nelly Thüring på riksdagstrappan efter att riksdagen haft sitt första sammanträde år 1922. Foto: SVT/Öppet arkiv.

Bakgrund: Nelly Thüring kom från Vankiva i Kristianstads län och jobbade som kassörska och senare som fotograf. Hon var agitator inom Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. En trappa vid Korsvägen i Göteborg har namngivits efter henne.

Arbete i riksdagen: Nelly Thüring satt bland annat i livsmedelsnämnden, barnavårdsrådet och den så kallade vedbyrån, som skulle se till att hushållen fick tag på tillräckligt mycket ved.

Bertha Wellin, högerpartist (1870-1951)

Bertha Wellin var sjuksköterska innan hon blev politiskt engagerad. Foto: Okänd.

Bakgrund: Bertha Wellin kom från Öland där hennes pappa var kronofogde. Hon utbildade sig till sjuksköterska vid Sophiahemmet och var under många år ordförande i Svenska sjuksköterskeföreningen. Bertha Wellin var den enda av de fem nytillträdda riksdagsledamöterna som inte hade sina rötter i kvinnorörelsen. 1935 fick hon Florence Nightingale-medaljen, Röda Korsets högsta utmärkelse för sjuksköterskor.

Arbete i riksdagen: Bertha Wellin var främst engagerad i sjukvårdsfrågor och sociala frågor, men ägnade sig även åt frågor som gällde exempelvis skatter, ekonomi, näringsliv och försvar.

Källor: Göteborgs universitetsbibliotek och Camilla Norrbins avhandling ”Från isolering till integrering” vid Umeå universitet.

LÄS MER: Storyn bakom en av världens mest spridda ikoner 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset