Om alla läkare tar sitt ansvar så slipper förskriven narkotiska hamna på gatan och många fall i kroppen i en grav, skriver Jessica Vikberg, tullare och ordförande i Riksförbundet narkotikafritt samhälle.
Om alla läkare tar sitt ansvar så slipper förskriven narkotiska hamna på gatan och många fall i kroppen i en grav, skriver Jessica Vikberg, tullare och ordförande i Riksförbundet narkotikafritt samhälle.

Det är du som förälder, lärare, kollega, syrra, brorsa, farsa, morsa som kan försöka påverka så att knarket inte hamnar i kroppen på någon i din närhet, skriver Jessica Vikberg, tullare och ordförande i Riksförbundet narkotikafritt samhälle.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Om man kokar ner det så vet jag vad som berör mig allra mest. Det berör mig när någon tjänar pengar på att någon annan smugglar in narkotika. Men mitt hjärta blöder när narkotikakurirer har med sig barn som täckmantel. Barn som plötsligt inte fattar någonting, vare sig av vad mamma eller pappa tog vägen eller vad det är för språk som talas i landet de hamnat i.

Det är du som förälder, lärare, kollega, syrra, brorsa, farsa, morsa som kan försöka påverka så att knarket inte hamnar i kroppen på någon i din närhet.

Om man kokar ner det så kan jag inte se hur vare sig personlig integritet eller något annat kan försvara att nyfödda, de mest oskyldiga varelser i världen, ska födas med abstinens av heroin eller metadon. ”De skriker på ett särskilt sätt men efter två veckor är de lugna”, förklarade en barnmorska för mig. Två veckor. Kanske två av de viktigaste veckorna i livet.

Om man kokar ner det så kan samhället både spara människoliv och pengar om vi samordnar narkomanvården. Om alla läkare, de flesta gör det, tar sitt ansvar så slipper förskriven narkotiska hamna på gatan och många fall i kroppen i en grav.

När cannabisföretag börsintroduceras, när öl-företag köper in sig i cannabisbranschen, när Coca cola vill göra pengar på cannabis-Coca cola – då förstår jag inte längre, för då kokar hjärnan nästan över. Medan hjärnan sjuder av frustration så fattar jag att jag varit naiv. För om man kokar ner det så handlar det om pengar. Politiker som vill tjäna pengar. Företag som vill tjäna på sina cannabisaktier, narkotikaligor som vill tjäna pengar på kurirer som vill tjäna pengar på människor som röker, snortar, skjuter, slår in narkotika i sina lungor, näsor, vener. Män och kvinnor som först har råd och sedan inte har råd med drogen.

Om man kokar ner det borde fler ta sitt ansvar. Kriminologen Nina Rung talar om ”huskurage” när hon menar att man ska våga lägga sig i om någon misshandlas i sitt hem.  

Det är dags för drogkurage! Ge ungdomar verktyg att säga nej till droger. Agera om du misstänker att dottern eller hennes kompis håller på att experimentera med narkotika. Bry dig när din kära eller din kollega har dålig kontroll på sitt drickande. Lägg dig i när du misstänker att barn far illa i ett hem där det missbrukas. Ha drogkurage! Du kanske inte får ett omedelbart tack, men du har visat mod.

LÄS MER: Debatt: Den ideella sektorn vägrar se sina egna brister

Undvik genvägar. Erbjud inte gravida narkomaner slentrianmässigt metadon, tro på dem istället. (Jo, min vän blev erbjuden metadon trots att hon var ren från heroin när hon blev gravid. Hon trodde på sig själv och tackade nej). Håll behandlingshemmen fria från droger. Det går, jag har sett det med egna ögon i italienska San Patrignano där man inte förvarar människor utan lär missbrukare leva fria från narkotika.

Om man kokar ner det så är det mina tullkollegor och poliser som kan stoppa narkotikan medan den är i paket, i balkarna på en bil, i kapslar i en mage, i kuvert och i små zip-påsar. Men det är du som förälder, lärare, kollega, syrra, brorsa, farsa, morsa som kan försöka påverka så att knarket inte hamnar i kroppen på någon i din närhet. Det är beslutsfattare som kan besluta att det ska finnas rätt anpassad hjälp för drogberoende och deras nära och kära.

Om man kokar ner det så är det ju i människokroppen som narkotika ger rus, skadar och skapar beroende som ger abstinens. Ju fler som är fria från drogmissbruk, desto rikare värld.

Om du som jag kokar över emellanåt – tänk på att vi är många, många som har kurage, kunskap och koll på läget. Vill du lära dig mer och vara med och sprida kunskap om en vettig narkotikapolitik när och där du tycker det behövs? I så fall finns det flera yrken och bra föreningar där du kan engagera dig i drogfrågan. Där du kan få kunskap och argument och styrka att stå emot  droger i din vardag och i vår framtid.

Jessica Vikberg

 

Om skribenten

Ålder: 53 år.

Sysselsättning: Tullare och ordförande i Riksförbundet narkotikafritt samhälle.

Riksförbundet narkotikafritt samhälle är en ideell förening som fyller 50 år nästa år. Föreningen arbetar framförallt med drogfrågor på gymnasieskolor genom projektet Narkotikafri skola samt med att försöka påverka politiker och hålla debatten igång för en restriktiv narkotikapolitik.

Så här gör du för att debattera i Metro:

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset