Att lära sig filmens språk och betydelse är en kulturutövning som barn i Sverige har ojämlik tillgång till, skriver debattförfattarna.
Att lära sig filmens språk och betydelse är en kulturutövning som barn i Sverige har ojämlik tillgång till, skriver debattförfattarna.

Att kunna skapa, tolka och analysera film är en viktig demokratifråga som måste tillgodoses redan i grundskolan, skriver Lianna Hallsénius, projektledare för Filmriket, Anna Serner, VD för Svenska Filminstitutet och Gabriella Thinsz, exekutiv producent på UR.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Sedan den rörliga bilden uppfanns har filmer producerats i underhållningssyfte, men i dag skapar etablerade medier film och rörlig bild även för att förmedla information och rapportera nyheter. Film existerar inte endast på Netflix och Youtube utan även i våra vardagliga liv. Twitter, Facebook och Instagram har insett att besökare stannar upp i flödet om de ser rörliga bilder istället för text eller stillbild. Den rörliga bilden tar en allt större plats i våra liv och i takt med detta har filmkunnighet blivit en nödvändig färdighet. År 2021 beräknas 78 procent av all mobildata bestå av video och rörlig bildAtt vara filmkunnig innebär att du kan tolka, analysera och skapa film och rörlig bild.

LÄS MER: Debatt: Arbetsförmedlare: Arbetslösa är inte lata

Kraven på filmkunnighet stärks inte minst med tanke på att rörliga bilder blir lättare och lättare att manipulera. Redan under första världskriget skapades propaganda med hjälp av film. I dag ser vi dock hur ett nytt fenomen kallat ”deep fakes” sprids mer och mer. Deep fakes är när film manipuleras för att skapa falska videoklipp och klippen är så detaljerade att det är svårt att se skillnaden på vad som är sant och vad som är falskt. I våras spreds till exempel ett klipp på före detta president Obama där han sa att president Trump är en idiot. Klippet var självklart falskt, men det var manipulerat så bra att många lurades av det och det fick viral spridning. Detta fenomen är bara början på vad som är teknologiskt möjligt att framställa med rörliga bilder.

Ju fler som tidigt får kunskap om filmens möjligheter och påverkan kommer att kunna navigera och uttrycka sig i dagens och framtidens digitaliserade värld.

Att kunna skapa, tolka och analysera film är därför en viktig demokratifråga som måste tillgodoses redan i grundskolan. Medie- och informationskunnighet, MIK, är något som har fått mycket uppmärksamhet både inom media och politiken då det har blivit tydligt hur fake news påverkar det demokratiska samhället. Inom MIK är filmkunnighet en central del, inte minst när vi ser att fejkade nyheter utvecklas från text till rörlig bild.  

Att lära sig filmens språk och betydelse är en kulturutövning som barn i Sverige har ojämlik tillgång till. Kunskap om den rörliga bilden måste därför in i svenska skolsystemet på skolorna och i lärarutbildningarna. Lärare och pedagoger behöver stöd och utbildning, oavsett ämnesinriktning. I årets revidering av läroplanen lyfts digital kompetens i flera ämnen, men dessvärre kan kopplingen till filmkunnighet ses som vag. Olyckligtvis är det därför än så länge upp till den enskilda pedagogen att se värdet i att utbilda sina elever inom film och rörlig bild.

LÄS MER: Debatt: Nej, mammaledig innebär inte att jag är ”ledig”

För att framtidens medborgare ska bli rustade med kunskapen som krävs för att kunna förstå sin omgivning behövs ett nationellt grepp om frågan. Ansvaret för våra ungas kompetenser kan inte ligga på individnivå.

Bristen på filmkunnighet hos medborgare är därför en demokratifråga. Den första meningen i grundskolans läroplan lyder ”Skolan vilar på demokratins grund”. Ju fler som tidigt får kunskap om filmens möjligheter och påverkan kommer att kunna navigera och uttrycka sig i dagens och framtidens digitaliserade värld.

Lianna HallséniusProjektledare för Filmriket, en kostnadsfri webbtjänst inom film för skolan (filmriket.com)
Anna SernerVD för Svenska Filminstitutet
Gabriella ThinszExekutiv producent på UR (Utbildningsradion)

Så här gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset