Ofta kan en förändring till det bättre börja med en till synes liten fråga, som den här: Hur är det? Jag är orolig för dig, skriver Karin Schulz, generalsekreterare för Mind.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Visste du att fler människor tog sitt liv under 2017 än året innan? Den nya statistiken över dödsfall i Sverige visar självmordstalen inte minskat under 2000-talet. Fortfarande är grupperna unga och äldre män särskilt drabbade.

Ett medmänskligt samtal innebär att vi inte värderar eller kliver in och styr upp. Att vi undviker alla ”du borde” eller “du måste”.

Så här behöver det inte vara. Tvärtom finns det mycket som både kan och behöver hända för att fånga upp en person som inte vill leva längre.

Att vi ser ett självmordsförsök som ett fortsatt livshotande tillstånd och att vi behandlar självmord som psykologiska olycksfall och inte något man väljer är viktiga utgångspunkter. Att vården för de med självmordsrisk blir individanpassad och sammanhållen är också en nödvändig åtgärd.

Vi behöver också lära oss mer om psykisk ohälsa för att minska rädslan och skammen när vi drabbas. Att veta mer om risksituationer eller beteenden kan göra oss alla mer uppmärksamma på när vi behöver agera, för vår egen och andras skull. Det här är insatser som behöver ske på olika nivåer i samhället. Men vad vi alla kan göra redan i dag är att öppna upp för samtal med varandra om hur vi har det i livet. Att vara ensam i en svår situation kan kännas så överväldigande att man inte ser någon utväg. Men ofta kan en förändring till det bättre börja med en till synes liten fråga, som den här: Hur är det? Jag är orolig för dig.

LÄS MER: Debatt: Föräldrar – tvinga inte barnen att bli religiösa

Att våga fråga räddar liv. När vi möts med empati från vår omgivning slappnar vi lättare av och får bättre tillgång till våra förmågor igen. Det vet vi på Mind, som varje år tar emot 25 000 samtal från personer som tänker att de inte orkar leva längre. Det kan vara vem som helst som ringer. Vissa är framgångsrika på ytan och bär dessa tankar i hemlighet. Andra har ropat på hjälp och varit i kontakt med vården men får inte det stöd de behöver. Våra ca 400 volontärer arbetar som brandmän eller lärare och spelar schack eller dansar salsa på fritiden. Och de är alla experter på att lyssna. Vi tror att de allra flesta människor kan bli det. Men det kan krävas lite övning.

Ett medmänskligt samtal innebär att vi inte värderar eller kliver in och styr upp. Att vi undviker alla ”du borde” eller “du måste”. Men som en av de som kontaktade oss sa till en av våra volontärer häromdagen: ”Innan vi avslutar vill jag tacka för att du lyssnade. Trots att du inte sa något särskilt kände jag att du tog mig på allvar och ville förstå. Det hjälper.”
Medmänskliga samtal kan minska sjukskrivningar, mobbning och ångest. Om vi får hjälp att hantera vår stress och oro i skolan och i arbetslivet kan vi må bättre. Även familjerelationer, kärleksförhållanden och vänskapsrelationer fördjupas ofta av att vi lyssnar på varandra – på riktigt och med närvaro.

Genom att försöka sätta ord på våra känslor, behov och det vi är med om bygger vi upp vår motståndskraft när livet känns tungt. Det krävs bara den där första frågan. Låt oss se oss omkring. I vår närhet finns någon som väntar på att få den.

Karin Schulz, generalsekreterare Mind

Om Mind

Mind är en religiöst och partipoltiskt obunden ideell förening. De arbetar för att sprida kunskap om psykisk ohälsa och självmord och stödjer människor som har tankar på självmord.

Behöver du någon att prata med?

Mind driver självmordslinjen, på telefon 90101, mejl och chatt mellan kl. 06-24 alla dagar, för personer som inte längre orkar leva och deras närstående.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset