Louise Aronsson, ansvarig påverkansarbete Tilia, Jorge María Londoño, förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund, Ida Hellrup, Grundare och jurist Barnrättsbyrån och Elin Hågeby, verksamhetschef Maskrosbarn.
Louise Aronsson, ansvarig påverkansarbete Tilia, Jorge María Londoño, förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund, Ida Hellrup, Grundare och jurist Barnrättsbyrån och Elin Hågeby, verksamhetschef Maskrosbarn.

Det är på tiden att vuxna slutar prata om barn och i stället börjar prata med barn. Det är deras verklighet och deras liv vi ska förbättra. För att ha möjlighet att göra det måste vi låta dem vara en del av de samtal och beslutsprocesser som de har laglig rätt att delta i, skriver debattörerna.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Varje dag förbises barns rätt att göra sin röst hörd i frågor som gäller dem. De allra flesta inom myndigheter, vårdinstanser och skola är väldigt dåliga på att inkludera barn i beslutprocesser. De flesta tror helt enkelt att vuxna vet bättre, även i frågor som rör barn.

Extra tydligt blir det när vi närmar oss Almedalsveckan. Almedalen är världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor, så beskrivs den i alla fall av huvudarrangörerna, de lokala partierna representerade i riksdagen och Region Gotland.

LÄS MER: Debatt: Dags att höja nivån på den politiska reklamen

Snittåldern på en almedalsbesökare var för ett par år sedan 46 år. Få barn och unga medverkar i programmet. Trots detta berörde runt 500 seminarium 2017 ämnen som rör barn. I barnkonventionen, som snart ska bli lag, står det att barn ska komma till tals i frågor som rör dem. Hur kommer det sig att en demokratisk mötesplats inte lever upp till barnkonventionen, och vad får exkluderandet av barn i utvecklings- och beslutsprocesser för konsekvenser?

Det är på tiden att vuxna slutar prata om barn och i stället börjar prata med barn. Det är deras verklighet och deras liv vi ska förbättra.

Problemet att inte lyssna på barn och ungas åsikter bottnar djupt i den samhälleliga strukturen och synen på barn i Sverige. ”Bete dig inte som ett barn” och ”du är för liten för att förstå” är bara några exempel på yttringar kring vår barnsyn. Vi betraktar inte barn som människor utan ser dem ofta som hjälplösa eller osamarbetsvilliga. Vår syn på barn får självklart konsekvenser i hela samhället, till exempel påverkas barns rättsliga skydd, dels genom att lagstiftning inte är anpassad för barn, men också eftersom barn väldigt sällan har rätt till egna juridiska ombud som kan föra deras talan. Ett tydligt exempel på detta är att föräldrars rättigheter nästan alltid är starkare än barns.

En konsekvens av att inte inkludera barn i beslut som rör deras liv kan vara att ett barn i en utsatt livssituation kan få gå igenom en hel process hos en myndighet utan att de vuxna får reda på eller tar hänsyn till barnets egna upplevelse. Detta leder ofta till uteblivet eller felanpassat stöd och att barnet kan få fortsätta leva kvar i våld. Ett annat exempel är att stödinsatser utformas utan involvering av barn där en konsekvens blir att vi lägger resurser på att skapa stöd som inte efterfrågas och därmed inte ger någon effekt.

LÄS MER: Debatt: Svenskarna sjunker ner i skuldträsket med snabblånen

Det är på tiden att vuxna slutar prata om barn och i stället börjar prata med barn. Det är deras verklighet och deras liv vi ska förbättra. För att ha möjlighet att göra det måste vi låta dem vara en del av de samtal och beslutsprocesser som de har laglig rätt att delta i.

Så, beslutsfattare bjud in barn! Det kan ni  göra genom att:
• Införa beslut som rör barn, ta del av deras åsikter genom referensgrupper
• Nå barn på deras egna arenor; skola, organisationer, fritidsverksamheter etc.
• Förstå att barn är experter på sin situation och se dem som rättighetsbärare snarare än bärare av problem.

Fråga, lyssna och diskutera – bara så kan vi sluta spilla resurser, se barn som egna individer med rättigheter och på riktigt forma ett samhälle där barn och vuxna har lika värde.

Elin Hågeby, verksamhetschef Maskrosbarn
Louise Aronsson, ansvarig påverkansarbete Tilia
Jorge María Londoño, förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund
Ida Hellrup, Grundare och jurist Barnrättsbyrån

Om skribenterna:

Maskrosbarn är en barnrättsorganisation som sedan starten 2005 har arbetat med att förbättra levnadsvillkoren för ungdomar som lever i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. maskrosbarn.org

Tilia är en ideell organisation för ungas psykiska hälsa, tillgängliga 365 dagar/år för stöd, mer information på foreningentilia.se

Barnrättsbyrån är en barnrättsorganisation som kämpar för barn och unga – för att deras röster ska höras. Barnrättsbyrån erbjuder stöd, råd och praktisk hjälp i frågor som rör barn och ungas rättigheter. barnrattsbyran.se

Rädda Barnens Ungdomsförbund (RBUF) grundades 2003 och är ett queerfeministiskt och antirasistiskt förbund. RBUF består av 2500 barn och unga som själva kämpar för sina egna rättigheter och att FN:s konvention om barnets rättigheter ska efterlevas och respekteras. rbuf.se

 

 

Så här gör du för att debattera i Metro:

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset