Många kvinnor som vi träffar på Amelmottagningen berättar att de tidigare sökt vård utan att de blivit erbjudna behandling, skriver Emma Frövenholt-Herrting, Bita Eshraghi, Petra Sjunnesson, Cecilia Berger och Josefina Åberg-Liesaho.
Många kvinnor som vi träffar på Amelmottagningen berättar att de tidigare sökt vård utan att de blivit erbjudna behandling, skriver Emma Frövenholt-Herrting, Bita Eshraghi, Petra Sjunnesson, Cecilia Berger och Josefina Åberg-Liesaho.

Det krävs en kunskapshöjning inom samhällets alla områden, skriver representanter från Amelmottagningen och UN Women nationell kommitté Sverige.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

I dag på den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning vill vi uppmärksamma frågan om en jämlik hälso- och sjukvård. För att kvinnor med besvär relaterade till könsstympning ska synliggöras och få den vård de behöver krävs en kunskapshöjning inom samhällets alla områden. Hittills har sällan kvinnosjukvård stått högst upp på prioriteringslistan.

I dag har cirka 200 miljoner flickor och kvinnor i världen drabbats av könsstympning. Denna mångtusenåriga tradition har inga positiva hälsoeffekter och är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Sedvänjan praktiseras i ett trettiotal länder i Afrika, Mellanöstern och Asien. Förekomsten och typen av könsstympning kan dock skilja sig mellan länder och olika regioner inom länderna. UN Women, FN:s jämställdhetsenhet, arbetar tillsammans med lokala organisationer för att förändra attityder och normer kring denna form av övergrepp.

LÄS MER: Debatt: Jag är inte en sämre mamma för att jag är det på egen hand

Sverige är ett av de länder i Europa med högst andel människor som kommer från länder där kvinnlig könsstympning praktiseras. Socialstyrelsen uppskattade år 2015 att cirka 38 000 kvinnor och flickor boende i Sverige hade könsstympats.

Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm är Sveriges första mottagning för personer med erfarenhet av könsstympning. Många kvinnor som vi träffar berättar att de tidigare sökt vård utan att de blivit erbjudna behandling. Andra vittnar om fördomsfullt bemötande eller oförståelse för situationen på grund av bristande kunskap hos vårdutövaren.

Kvinnlig könsstympning är inte ett isolerat problem. Det är en av många metoder som genom tiderna använts för att kontrollera kvinnan och är alltså ytterst en fråga om jämställdhet.

Tack vare projektmedel har en utbildningsinsats om kvinnlig könsstympning riktad mot hälso- och sjukvården kunnat genomföras. Resultatet är en markant ökning av antal remisser till Amelmottagningen. Det tolkar vi som att vårdbehovet hos patientgruppen alltid har funnits men genom ökad kunskap kan vårdpersonal bättre bemöta och hjälpa patienten.

Arbetet för jämställdhet och mot socialt utanförskap kräver fortsatt kunskap och resurser. Kvinnans underliv är ett tabubelagt ämne. Tröskeln när det gäller att prata om komplikationer är förmodligen ännu högre, både för patienter och vårdpersonal. Därtill har patientgruppen begränsade förutsättningar att höras och synas i debatten på grund av utanförskap, strukturell diskriminering och språkbarriärer. Många patienter har migrationserfarenhet och bor inte sällan i områden som kännetecknas av låg socioekonomisk status i några av Stockholms förorter.

LÄS MER: Debatt: Bryt tabut om missfall – jag har varit med om sex stycken

Kvinnlig könsstympning är inte ett isolerat problem. Det är en av många metoder som genom tiderna använts för att kontrollera kvinnan och är alltså ytterst en fråga om jämställdhet. En fråga som angår oss alla. Därför måste vi i alla tider, alla länder och alla samhällen kämpa för flickors och kvinnors rätt till sin kropp, sin frihet och sina egna val.

Bita Eshraghi, specialistläkare gynekologi och obstetrik, Amelmottagningen, Södersjukhuset
Cecilia Berger, bitr. överläkare gynekologi och obstetrik, Amelmottagningen
Josefina Åberg-Liesaho, specialistläkare gynekologi och obstetrik, Amelmottagningen
Emma Frövenholt-Herrting, överläkare gynekologi och obstetrik, Amelmottagningen
Petra Sjunnesson, barnrättsvetare och projektledare, Amelprojektet
Monica Green, ordförande, UN Women nationell kommitté Sverige
Petra Engberg, verksamhetschef, UN Women nationell kommitté Sverige

Om Amelmottagningen:

Amelmottagningen på Södersjukhuset, Stockholm, är Sveriges första mottagning för flickor och kvinnor med erfarenhet av könsstympning. Mottagningen har funnits sedan 2003. Här arbetar gynekologer, barnmorskor och kuratorer. Mottagningen erbjuder medicinsk och kirurgisk behandling, liksom samtalsbehandling.
Det krävs ingen remiss för att komma till mottagningen.
Amel utbildar även yrkesverksamma och patienter och samarbetar med andra samhällsaktörer för att förbättra och utveckla omhändertagandet av patientgruppen.

Så gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset