Joachim Frank, tvåa från vänster, var en av tre som tilldelades Nobelpriset i kemi i år. Hittills har inte 2017 bjudit på en enda kvinnlig Nobelpristagare. Det är inte en slump, skriver Semanur Taskin, till höger.
Joachim Frank, tvåa från vänster, var en av tre som tilldelades Nobelpriset i kemi i år. Hittills har inte 2017 bjudit på en enda kvinnlig Nobelpristagare. Det är inte en slump, skriver Semanur Taskin, till höger.

Att 95 procent av pristagarna är män är inte en slump. Likväl som att det inte är en slump att vi aldrig har haft en kvinnlig statsminister, eller att 78 procent av alla parlamentariker i världen är män. Det är ett strukturellt problem. Och så länge inget aktivt görs så slår strukturer igenom – det borde diverse kommittéledamöter också kunna räkna ut, skriver Semanur Taskin.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Tiden på året då alla feministers, eller de som värnar om jämställdheten, uppgivenhet når nya höjder är kommen. Det är alltså tiden på året då… alla Nobelpristagare offentliggörs. Och tillsammans med att även litteraturpriset tillkännagavs har alla offentliggjorda Nobelpristagare hittills – återigen – bara varit män.

Jag har likt så många andra tagit feministiska kamper i tid och otid, vare sig det handlar om teservering bland gäster, kvoterade talarlistor på kongresser i civilsamhället, strukturer inom politiken – eller som nu, på mötet i Sveriges Läkaresällskapets lokaler den tredje oktober, där ledamöter och ordförande från kommittén för Nobelpriset i medicin eller fysiologi föreläste om årets pristagare och deras forskning.

När jag hade dem på kroken var jag tvungen att ställa några frågor – men inte om forskningen. Utan om det faktum att endast 12 av de 214 Nobelpris som delats ut i medicin eller fysiologi gått till kvinnor. Om vad dem aktivt gör för att bekämpa denna struktur.

”Det är politiskt, och vi kan inte syssla med politik”, sa representanten från Nobelkommittén för medicin eller fysiologi. ”Vi har ett testamente att följa, och kan inte bara utifrån kön välja pristagare”, tillade hon.

Trots att jag ställt obekväma jämställdhetsfrågor i många olika forum har jag aldrig varit så skakig som denna gång. För hur illa kompetensen i genusfrågor är i de akademiska korridorerna är det nog inte bara jag som erfarit.

LÄS MER: Duellen: Är det fel att tävla i litteratur?

Jag blev inte heller överraskad denna gång.

Svaren jag fick på mina frågor gjorde det så ofantligt uppenbart hur stor okunskapen i frågor som tangerar jämställdhet är bland eliten i de akademiska korridorerna (och kanske eliten överallt i samhället).

Faktum är att nästan 95 procent av alla pristagare i Nobelpriset i medicin eller fysiologi har varit män sedan priset började delas ut. Detta procentantal, 95 procent, är även representativt sett till alla de 911 Nobelpris som delats ut i alla kategorier, där endast 49 har varit kvinnor genom alla år.

Istället för att bekänna problematiken – blev jag alltså avvisad på det gamla hederliga viset.

Nämligen att ”de inte kan välja pristagare efter kön”, att ”det håller på att bli bättre” och att ”de inte kan påverka att det finns få kvinnor bland de kandidater som nomineras”.

Att 95 procent av pristagarna är män är inte en slump. Likväl som att det inte är en slump att vi aldrig har haft en kvinnlig statsminister, eller att 78 procent av alla parlamentariker i världen är män. Det är ett strukturellt problem. Och så länge inget aktivt görs så slår strukturer igenom – det borde diverse kommittéledamöter också kunna räkna ut.

Finns det då så få kvinnliga forskare att det går att legitimera att kvinnor endast fått fem procent av alla Nobelpris i medicin eller fysiologi av den anledningen? Nej, det stämmer inte. För att komma till bukt med tankefelet kan du försöka applicera samma tänk kring att det inte finns tillräckligt bra kvinnliga författare, eller statsministerkandidater.

Inte heller är den skeva könsfördelningen ett ”historiskt arv” – även under 00-talet har män varit uppenbart överrepresenterade i alla kategorier.

Men däremot stämmer det, som representanten från Nobelkommittén sade, att de har ”ett testamente att följa”, men så vitt jag vet har inte Alfred Nobel sagt något om att 95 procent av pristagarna ska vara män.

LÄS MER: Grafik: Nobelpriset i siffror – så många vinnare är män och så gamla var de

Representanten påstod även att frågan om den bristande jämställdheten alltså var ”politik”. Men när blev det egentligen ”politiskt” att prata om att fler kvinnor och dess forskning bör lyftas? Då bör det likväl vara ”politiskt” att i så hög utsträckning välja män?

Sanningen är att Nobelpriset uppenbart visst tilldelas efter kön, till representanten från Nobelkommittén i medicin och fysiologis förvåning. Faktum är att män premierats och fortfarande premieras – och detta säger inte jag, utan siffran 95 procent. Eller listan på samtliga Nobelpristagare 2016, som endast bestod av män.

Det är hög tid att sluta(!) dela ut Nobelpriset efter kön, kära kommittéer. Det är det enda vi begär.

Semanur Taskin

Fakta om debattören

Semanur Taskin, 23 år gammal, är läkarstudent på Karolinska Institutet och förbundsstyrelseledamot i Ungdomens nykterhetsförbund (UNF). Hon har tidigare varit språkrör för Grön Ungdom i Stockholmsregionen.

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset