14 månader efter att min son föddes fick jag reda på att mina bäckenbottenmuskler är sönder på fem ställen, skriver Filippa Odevall.
14 månader efter att min son föddes fick jag reda på att mina bäckenbottenmuskler är sönder på fem ställen, skriver Filippa Odevall.

Vi har sedan mänsklighetens begynnelse fött barn. Varför vet vi inte mer om förlossningsskador? skriver Filippa Odevall.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

14 månader efter att min son föddes fick jag reda på att mina bäckenbottenmuskler är sönder på fem ställen. Det efter att ha varit på tre efterkontroller då de tre olika barnmorskorna menade att allt såg bra ut. Jag hade ändå haft en obehaglig känsla i magen. Jag kunde ju se att det inte såg ut som innan (tips till alla som är gravida: ta en bild på snippan innan förlossning så man enkelt kan se om det ser annorlunda ut) och jag kunde känna att jag inte fick kontakt med musklerna på samma sätt som tidigare.

Eftersom jag praktiserat yoga i 17 år har jag bra koll på hur det ska kännas när jag aktiverar eller slappnar av i bäckenbotten. Jag kan sedan förlossningen inte göra ett flertal yogapositioner eftersom det kommer in luft i snippan, vilket känns obehagligt och det kommer dessutom ut med ett mycket osmickrande ljud. Jag har även smärta i ländrygg och i höger höft och ben.

Jag träffade fysioterapeuten Mia Fernando, som driver bloggen Baking babies och på hennes inrådan skrev jag en egenremiss till Bäckenbottencentrum på Huddinge sjukhus.

Efter några månader träffade jag överläkaren Gunilla Tegerstedt. Hon berättade att hennes vanligaste patienter är runt 55 år gamla och har sådana besvär av sina förlossningsskador att de inte längre kan leva ett normalt liv. Det är få i min ålder som kommer till henne för vi har alla fått höra samma sak: att det ser bra ut. Läkaren konstaterade efter undersökningen att jag hade fem bristningar i bäckenbottenmuskulaturen. Två går inte att reparera, för att det inte ”finns tillräckligt med erfarenhet” av det. Jag misstänker att detta inte hade varit fallet om min hälsena hade gått av.

LÄS MER: Agnes Arpi: Sjukvården måste sluta avfärda mödrarna som hysteriska våp

Det gör mig sorgsen och frustrerad. Dels på ett personligt plan eftersom jag har inte längre har tillgång till viktiga funktioner i min kropp. Stödet från bäckenbotten ser till att alla mina inre organ får den support de behöver, det gör att jag kan positionera kroppen på sätt som jag mår bra av, det är kopplat till självkänsla och fundamentet för hur jag lever mitt liv. Dessutom har det genom rygg- och benont begränsat mina möjligheter för att ta hand om det praktiska i vardagen och min bebis.

Men ännu mer på ett större plan. Vi har sedan mänsklighetens begynnelse fött barn. Varför vet vi inte mer om förlossningsskador? Och varför kan vi inte fixa dem? Mörkertalen är stora men majoriteten av alla kvinnor får förlossningsskador och många av dem påverkas i sin vardag. De flesta av mina vänner och bekanta som fött barn vaginalt läcker urin eller upplever smärta när de bajsar eller har sex eller har andra problem.

Vi behöver bli bättre på att förebygga, diagnostisera och behandla förlossningsbristningar. Vi behöver mer och bättre kunskap inom förlossningsvården i Sverige. Därför är det glädjande att förlossningsvården får 1 miljard extra per år i budgeten. Det är ett bevis på att många nyförlösta mammor stått upp för sin situation och efterfrågat den vård de behöver. För att den här situationen ska förändras på ett hållbart sätt behöver vi fortsätta med det.

Om debattören

• Namn: Filippa Odevall.
• Gör: Yogalärare sedan 2006. Driver det sociala företaget Skolyoga.
• Övrigt: Ger ut sin tredje bok i januari.

LÄS MER: Barnmorskan: 10 frågor du vill ha svar på inför förlossningen

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset