Genom att låta nyanlända elever så tidigt som möjligt inkluderas i en estetisk verksamhet ökar deras chanser att lyckas, skriver Tina Nilsson.
Genom att låta nyanlända elever så tidigt som möjligt inkluderas i en estetisk verksamhet ökar deras chanser att lyckas, skriver Tina Nilsson.

Estetisk verksamhet är ett kunskapshöjande och inkluderande forum som kan skapa en gemensam plattform för alla elever att växa språkmässigt, skriver Tina Nilsson.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Nyanlända elever som läser Svenska som andraspråk, SVA, brottas med många svårigheter. Listan kan göras lång. För det första är SVA i grund och botten inte utformat för gruppen nyanlända, utan det måste göras individuella bedömningar på alla elever där kursplanerna måste därför anpassas efter deras behov. För det andra har ämnet tyvärr låg status och anses vara ett sämre alternativ till svenskämnet. För det tredje känner många nyanlända SVA-elever att de inte kommer in i gemenskapen då de lämnar förberedelseklasserna och börjar i ordinarie klass.

LÄS MER: Debatt: Nyanlända flickors livssituation behöver uppmärksammas

För att förändra och höja statusen på ämnet behöver man förändra attityder och normer i samhället, vilket inte är lätt. Men någonstans måste man börja. Vad vi alla bör förstå är att språk inte är statiskt, utan en levande organism. Alla vi som lever i Sverige formar och förändrar språket gemensamt i takt med de förändringar som sker i samhället. Variation, eller varieteter, i dialekter är en del av detta och utgör inget hot mot svenska språket. Ett enda språk inte är tillräckligt för att ge uttryck för allt det vi vill ha sagt. Tack och lov berikas svenska språket dagligen med nya låneord och dialektala variationer. Vad vore svenskan utan låneord såsom tjej (från romani), skola (från grekiskan), kiosk, (från turkiskan) och en massa andra vardagliga och användbara ord? Oron för att svenska språket urholkas med de språkvariationer som SVA-elever medför är grundlös.

För att våga prova ett nytt språk och ny kultur behöver man känna tillhörighet, trygghet och samförstånd.

Ett annat problem är att många nyanlända elever ofta har en känsla av ett mångbottnat utanförskap. Dels kan SVA-elever känna att deras språk inte räknas, och dels kan de känna sig ovälkomna eftersom de inte känner någon i den ordinarie klassen. Det har nämligen aldrig skapats tillfällen för möten. Det sociala samspelet mellan de nyanlända eleverna och de som redan finns i klassen kan bli ansträngt. Klassen har redan skapat sina gemensamma normer och attityder. Att ta sig in i en redan socialiserad grupp är svårt, men inte omöjligt. Teater, musik och andra estetiska uttrycksmedel är universellt och kan utgöra en social bro mellan eleverna.

Den tasmanska pedagogen Anne Bamfords mångåriga forskning visar tydligt på estetiska skolämnens betydelse. Eleverna mår bättre, vilket i sig är en drivkraft, men även deras resultat i skolan blir bättre när estetiken integreras i skolan. För att våga prova ett nytt språk och ny kultur behöver man känna tillhörighet, trygghet och samförstånd. Detta är inte något som bara händer av sig själv, det måste ske via en aktiv förändring. Skolan måste skapa rätt förutsättningar för att elever med svenska som andraspråk att känna sig delaktiga i ett sammanhang. Genom att låta nyanlända elever så tidigt som möjligt inkluderas i en estetisk verksamhet ökar deras chanser att lyckas. Att arbeta över språkgränserna med estetiska ämnen, teater, sång, bild och musik skapar en win-win situation. Eleverna kommer in ett naturligt socialt sammanhang och får på så sätt ett inträde in i samhället och svenska språket. SVA-eleverna i sin tur bidrar genom att dela med sig av sina erfarenheter och ger oss ett rikare språk med nya låneord. Estetisk verksamhet är ett kunskapshöjande och inkluderande forum som kan skapa en gemensam plattform för alla elever att växa språkmässigt.

Tina Nilsson

Om debattören:

Ålder: 40 år.
Bor: Lomma.
Sysselsättning: Lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Studerar SVA på Lunds universitet.

Så här gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset