Jag undrar faktiskt ens om kaffet smakar gott, skriver Katarina Wilk.
Jag undrar faktiskt ens om kaffet smakar gott, skriver Katarina Wilk.

Hur kan någon tro att vi ska kunna bli tagna på allvar om vi nu måste starta caféer för att diskutera våra vallningar, skriver författaren Katarina Wilk.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Det hetaste ordet denna höst är utan tvekan klimakteriet. Som en spin-off på #metoo-rörelsen där kvinnor började prata bubblar det nu överallt om kvinnor som äntligen vågar prata om en period i livet som hittills varit tabu. TV-program, poddar och böcker. Helt plötsligt finns ämnet överallt. Jag är en av de som har släppt en bok i ämnet utan att använda ordet klimakteriet.

LÄS MER: Debatt: Läkare måste ha bättre samtal med patienter

Det har jag gjort av många olika anledningar. En av dem är att jag anser att det är dags att ”rebranda” klimakteriet och sätta det i lite ny dager, lite fräschare ljus. Det är ett mossigt begrepp som ingen kvinna vill kännas vid tyvärr och för att kunskapsspridning ska kunna ske måste man enligt mig sätta lite nytt, modernt ljus på denna period.

Det är dags att ”rebranda” klimakteriet och sätta det i lite ny dager, lite fräschare ljus

Så gissa om jag satte kaffet i halsen när jag hörde att det första klimakteriecaféet har öppnat på Östermalm i Stockholm.

Jag anser att all kunskapsspridning är bra men nu tycker jag återigen att vi kvinnor skjuter oss själva i foten. Klimakteriacefé??? Hur kan någon tro att vi ska kunna bli tagna på allvar om vi nu måste starta caféer för att diskutera våra vallningar?

 LÄS MER: Debatt: Alla patienter ska ha en fast läkare

Helt plötsligt fick jag förståelse för de som tycker att vi tjatar lite för mycket. Det måste liksom finnas en gräns. Även om detta är för ett gott syfte så blir det så fel. För till syvende och sist blir vi kallade klimakteriekärringar om vi till och med måste ha egna caféer för att diskutera detta ämne. Och framförallt blir vi utskrattade.

Även om detta är för ett gott syfte så blir det så fel. 

Jag vill inte utskrattad. Jag vill hjälpa kvinnor på ett positivt sätt, genom att ge dem kunskap men även styrka. Och nu fann jag precis ytterligare en anledning till varför jag inte har använt ordet klimakteriet. Ingen blir stärkt av att gå på ett klimakteriecafé. Jag undrar faktiskt ens om kaffet smakar gott. Jag menar klimakteriekaffe, hur gott låter det?

Katarina Wilk, författare

Om debattören:

Ålder: 50 år

Ort: Stockholm

Sysselsättning: Författare och journalist. Aktuell med boken Perimenopower.

Så här gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om kvinnor Café