Att frågor som rör äldre diskuteras inför valet är bra, men oftast klumpas alla äldre ihop till en enhet, skriver författarna Christina Olséni och Micke Hansen.
Att frågor som rör äldre diskuteras inför valet är bra, men oftast klumpas alla äldre ihop till en enhet, skriver författarna Christina Olséni och Micke Hansen.

Bara för att man blir gammal förväntas man släppa sina intressen, skala bort saker som utgör ens person och underordna sig en minsta gemensam nämnare. Det är resultatet av politiken som bedrivs, skriver Christina Olséni och Micke Hansen, författare.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

”Pensionärerna nekas vin till dansen”, ”Kritik mot äldreboende – drar in på sötningsmedel till kaffet”, ”De gamla på äldreboendet fick uppbränt fläsk till middag”, ”Mona, 80, nekades inträde på krogen”. Rubriker vi vant oss vid. Kanske suckat uppgivet åt. Glömt och gått vidare. Men vad görs egentligen åt situationen för våra äldre, valåret 2018? I september går rekordmånga svenskar över 65 till vallokalerna. Att frågor som rör äldre diskuteras inför valet är bra, men oftast klumpas alla äldre ihop till en enhet. Deras individualitet tappas bort när snacket mest kretsar kring höjd pension. Något vi tror har att göra med att den dominerande bilden av äldre – i media, hos politiker – är som något som bara ska förvaras fram tills döden. ”Köttberg”, som dåvarande finansminister Pär Nuder 2004 kallade 40-talisterna som stod inför pensionen.

Talande.

Vi vill se fler skildringar av äldre personer. Vi vill se dem och höra deras vanliga och ovanliga berättelser i tv, på bio och läsa om dem i böcker. Genom att äldre personer utanför ramarna tror vi man uppmuntrar till en syn på äldre som helt vanliga människor med samma behov och känslor som de alltid haft. Aktiva och ofta med en stor aptit på livet – det är inget som förändras bara för att man blir äldre. Vi ser hur äldre i Sverige har det i dag och hur närstående personer till oss blivit gamla och fått nöja sig med bristfällig mat och begränsad möjlighet att komma ut.

Bara för att man blir gammal förväntas man släppa sina intressen, skala bort saker som utgör ens person och underordna sig en minsta gemensam nämnare. Det är resultatet av politiken som bedrivs.
Att generalisera och ”dra alla över en kam” är en politisk fallgrop vilken grupp det än berör. Ingen människa förtjänar att bli reducerad till sin hårfärg eller vad som står i passet – det gäller såväl grått som mörkt, ålder som nationalitet.

LÄS MER: Debatt: Kolla inte snett på oss med självskadeärr i sommar

För att tala ekonomi (ett språk politikerna förstår) är det rent slöseri att inte utnyttja resurserna som är den äldre generationens kunskap och kompetens. Fördomar och förutfattande meningar krymper världen. En vanlig stereotyp är att äldre är inaktiva och passiva, tätt sammankopplat med ordet pensionär. Men det finns 85-åringar som nätdejtar. Liksom det finns de som bestiger berg, springer maraton – eller spelar datorspel. Poängen är som sagt att äldre inte bara är ”äldre” utan människor, individer, som varit med och byggt upp dagens välfärdssamhälle.

Det är dags att inse det, öppna ögonen och vakna. En dag ska vi alla bli gamla. Hur vill vi då att våra liv ska se ut? Hur vill vi då att våra medmänniskor ser på oss?

Christina Olséni och Micke Hansen, författare

Om debattörerna

Namn: Christina Olséni och Micke Hansen.
Ålder: 49 år och 51 år.
Ort: Ljunghusen respektive Höllviken (Falsterbonäset).
Sysselsättning: Författare
Aktuella: Olséni och Hansen är aktuella med ”Strandhotellet”, den fjärde delen i deras serie ”Mord i Falsterbo”.

Så gör du för att debattera i Metro

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset