För att få fler ungdomar i utsatta områden att upptäcka IT och teknik krävs innovativa samarbeten, skriver Peter Skogh och Maria Olsson.
För att få fler ungdomar i utsatta områden att upptäcka IT och teknik krävs innovativa samarbeten, skriver Peter Skogh och Maria Olsson.

Var tredje grundskollärare saknar verktyg för att främja elevers digitala kompetens. Samtidigt rekryteras elever bara ur en tredjedel av befolkningen till teknikprogrammet. Det måste ändras, skriver dagens debattörer.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Samhället digitaliseras alltmer och nya yrken växer fram inom teknik och programmering. Men segregationen inskränker ungas möjligheter till lika utbildning. I en rapport tidigare i år pekade Skolverket ut den som en ödesfråga för framtiden. Där säger de också att de prioriterar arbetet mot skolsegregationens negativa effekter. Men vad görs egentligen på teknikutbildningsområdet?

I dag rekryteras nämligen elever till teknikprogrammet bara ur en tredjedel av befolkningen. Rätten till digital och teknisk kompetens borde inte vara en klassfråga – ändå har den blivit just det. Uppskattningsvis kommer det att saknas 75 000 teknikutbildade i Sverige år 2035. Ska vi kunna möta denna efterfrågan behöver alltså fler utbildas – från alla grupper i samhället.

För att överbrygga kunskapsklyftorna behövs innovativa samarbeten.

Det finns fler moln på himlen som borde få skolansvariga att reagera. Hösten 2018 började Skolverkets nya tillägg om digital kompetens att gälla i grundskolans läroplaner, vilket innebär ökade krav på lärare att ”leverera”. Men en färsk Novusundersökning gjord på uppdrag av Tekniska museet visar att var tredje grundskollärare saknar verktyg för att främja elevers digitala kompetens. En av fyra upplever brist på egen kunskap. Kanske låter det inte så alarmerande – men det motsvarar faktiskt tiotusentals svenska lärare.

För att överbrygga kunskapsklyftorna behövs innovativa samarbeten. Genom en utbildningssatsning där skola, näringsliv och kultur samverkar besöker Tekniska museets pedagoger skolklasser i utsatta områden i Stockholm för att lära ut programmering och stärka den digitala kompetensen hos elever och lärare.

LÄS MER: Debatt: Alla måste ta ansvar och visa drogkurage

”Vi vet inte riktigt hur man gör”, säger många lärare när våra pedagoger kommer ut till skolorna. De tycker att programmering låter krångligt och är rädda för att misslyckas. Därför börjar pedagogerna med att stärka lärarnas digitala självförtroende. Elevernas inställning är ofta den motsatta. De vågar prova och struntar i om det blir fel. Det är just ”misstagen” som bidrar till en djupare förståelse. Både intresset och glädjen väcks när eleverna och deras lärare får uppleva att programmering kan vara lustfyllt. För oss som science center och museum känner vi att vi gör skillnad. Genom vår ordinarie verksamhet på museet möter vi framför allt de som brukar ta sig till oss. På det här sättet kan vi ta verksamheten utanför museets väggar och nå ut till helt nya grupper.

Men varför är det då viktigt att de som utbildar sig inom IT och teknik har olika bakgrund? För att vi tror på mångfald. Genom olika erfarenheter bidrar eleverna med olika perspektiv – det gäller även när de sedan kommer ut i arbetslivet.

Ska vi kunna minska segregationen och säkra Sveriges framtida kompetensförsörjning inom IT och teknik måste dock fler engagera sig.

Det här är bara ett exempel på hur man kan gå tillväga för att öka teknikintresset. Ska vi kunna minska segregationen och säkra Sveriges framtida kompetensförsörjning inom IT och teknik måste dock fler engagera sig. Vi vill uppmana ansvariga politiker, skolhuvudmän och rektorer att ta denna skol- och integrationsutmaning på stort allvar. Rätten till en jämlik utbildning får aldrig handla om vem man är eller var man bor.

Peter Skogh, Museidirektör, Stiftelsen Tekniska museet.
Maria Olsson, Projektledare och tillgänglighetsansvarig, Stiftelsen Tekniska museet. Utbildad grundskollärare åk 4–9 med erfarenhet av att arbeta i utsatta storstadsområden.

Om debatten:

Maker Tour – programmering i skolan vill stimulera mellanstadieelever i Stockholms utsatta områden att upptäcka teknik och programmering. Det är ett integrationsprojekt där skola, museum och näringsliv samverkar. Tekniska museets pedagoger stärker den digitala kompetensen hos elever och lärare under tre veckor. Science centret Tekniska museet har initierat liknande Maker Tour-projekt på flera andra håll i landet.

Så här gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset