För att skapa jämlika förutsättningar för ensamkommande unga behöver flickornas behov synliggöras, skriver Anna Garvander.
För att skapa jämlika förutsättningar för ensamkommande unga behöver flickornas behov synliggöras, skriver Anna Garvander.

Trots att antalet ensamkommande flickor ökat saknas idag ett anpassat mottagande för dem, skriver Anna Garvander, generalsekreterare på Tjejzonen.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Rapporter om psykisk ohälsa bland ensamkommande har under de senaste åren släppts med jämna mellanrum. I gruppen är flickor ofta extra utsatta. Trots att antalet ensamkommande flickor ökat saknas idag ett anpassat mottagande för dem. Dessutom vittnar flera kommuner om socialt isolerade flickor. Nu är det dags att prioritera nyanlända flickors situation och psykiska hälsa.

Ensamkommande barn och unga mår allt sämre psykiskt. Men de berättelser och röster som oftast lyfts i media handlar om ensamkommande pojkars situation och hälsotillstånd, men få lyfter flickornas röst. Andelen flickor bland de ensamkommande barnen har under de fem första månaderna 2017 ökat från 16 procent år 2012 till 23 procent.

LÄS MER: Debatt: Killar – kom ut ur periferin

Men trots att antalet flickor ökat är mottagandet fortfarande nästan endast anpassat för pojkar. Om andra lösningar inte finns blir nyanlända flickor ofta placerade tillsammans med en grupp av endast pojkar på ett boende. Även fritidsaktiviteterna är anpassade efter pojkarna. Flickorna och deras behov osynliggörs.

Utan ett tryggt socialt nätverk blir unga ensamkommande snabbt extra sårbara. Att bära på obearbetade trauman från krig och flykt och dessutom leva i ständig ovisshet under asylprocessen bidrar till stor oro. Den allra viktigaste komponenten för att hantera stora livskriser och minska sårbarheten är goda relationer med andra människor.

Många av dessa flickor har levt i miljöer där deras hälsobehov aldrig prioriterats. Därför är det extra viktigt att skapa förutsättningar för att dessa flickor ska må bra och skapa trygga miljöer för dem.

Ensamkommande pojkar har i ljuset av detta en liten större chans att hitta ett socialt nätverk då de är omgivna av andra pojkar. För ensamkommande flickor är det inte lika lätt. Social isolering kan göra att flickorna internaliserar sitt mående och inte vågar prata om hur de egentligen mår på grund av bristande socialt nätverk. Isoleringen kan dessutom försvåra integrationen.

Tjejzonen, som bedriver nationell stödverksamhet för tjejer mellan 10 och 25 år, anser att det nu krävs krafttag kring anpassning av den fysiska miljön runt de nyanlända flickorna samt att samhället ser till att säkerställa ett tryggt socialt stöd för att minska den psykiska ohälsan och bidra till en bättre integration.

LÄS MER: Debatt: Inte mitt ansvar att svara på dina frågor om feminism

För att skapa jämlika förutsättningar för ensamkommande unga behöver flickornas behov synliggöras. Många av dessa flickor har levt i miljöer där deras hälsobehov aldrig prioriterats. Därför är det extra viktigt att skapa förutsättningar för att dessa flickor ska må bra och skapa trygga miljöer för dem.

Tjejzonen vill därför se särskilda insatser i kommunerna för nyanlända flickor:
1. Säkerställa ett säkert boende för flickor. Ingen flicka ska känna sig otrygg.
2. Engagera flickorna i relevanta aktiviteter på deras egna villkor.
3. Erbjuda medmänskligt psykosocialt stöd för att bryta social isolering och få fler att våga prata om sitt mående och sin situation.

Anna Garvander, generalsekreterare, Tjejzonen

Om Tjejzonen:

  • Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer.
  • Det är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening med cirka 300 medlemmar.
  • De är rikstäckande och arbetar för att den psykiska ohälsan och utsattheten ska minska bland alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 år.

Så gör du för att debattera i Metro:

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset