Den nya myndigheten för digitalisering av offentlig sektor måste jobba för att vi behåller vår trygghet på nätet, skriver Kristina Axén Ohlin, Surfa lugnt, och Petra von Rohr, Com hem.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

I september kommer vi att ha en ny myndighet för digitalisering av offentlig sektor på plats, en myndighet som ska verka för en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet.

Idag är det Safer Internet Day. Runtom i hela Europa pågår olika aktiviteter som syftar till att främja en trygg och säker vardag på internet för alla – med extra fokus på de yngre användarna. Ett bättre internet handlar om att användarna ska känna trygghet och tillit till nätet och till de digitala tjänster man använder.

LÄS MER: Debatt: Satsa på förorterna – för hela Sveriges skull

På Com Hem genomför vi varje år Com Hem-kollen tillsammans med Kantar Sifo, för att ta reda på hur svenskarnas digitala välmående ser ut. Där framgår att 78 procent av de tillfrågade anser att digitaliseringen lett till en förbättring av samhället. I den senaste undersökningen med fokus på integritet, kan vi se att majoriteten ser fler fördelar än nackdelar med datainsamling; 38 procent anser att man bör samla in och lagra mer data för att effektivisera olika typer av samhällstjänster. Samtidigt som det finns ett stöd för datalagring på individnivå för att effektivisera samhällstjänster, ser vi också i vår mätning att det är många som upplever en oro över hur deras personuppgifter hanteras.

Denna oro är högre bland yngre medborgare (18-34-åringarna) än bland äldre. Oron handlar exempelvis om att information ska hamna i fel händer eller att man riskerar att få för mycket reklam och erbjudanden utifrån vad man gör på internet. Mer konkreta konsekvenser, såsom ID-kapning, kränkande bilder eller att bli utsatt för brott till följd av digital datalagring, upplevs också som problematiskt, men påverkar i mindre utsträckning förhållningssättet till digitalisering i stort.

LÄS MER: Debatt: Därför bär muslimska kvinnor frivilligt slöja

Men den kanske största faktorn som skapar digital misstro, handlar om uppfattningen att myndigheter har för mycket information om oss som privatpersoner och att ens digitala avtryck skulle kunna fånga myndighetens uppmärksamhet även om man inte gjort något olagligt. Man har känslan av att ”storebror ser dig”. Oron för vad den lagrade datan kan användas till i framtiden och känslan av att vara övervakad är mycket olycklig eftersom den gör människor skeptiska till digitaliseringen rent generellt.

Regeringens vision är ett hållbart digitaliserat Sverige, som bygger på att alla i hela landet är en del av och har förtroende för det digitaliserade samhället. För att regeringens vision ska bli verklighet bör myndigheter i större utsträckning och på ett tydligare sätt visa privatpersoner vad som lagras och i vilket syfte. Inte minst är detta viktigt för att möta den ökande digitala misstron som vi kan se bland den yngre generationen.

Därför uppmanar vi den nya myndigheten att se arbetet med ökad klarhet kring hanteringen av personlig data som ett av sina framtida huvuduppdrag och gärna involvera telekomoperatörerna i detta arbete.

Kristina Axén Olin, ordförande Surfa lugnt

Petra von Rohr, kommunikationsdirektör Com hem 

 

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset