Sett i ljuset av #metoo-kampanjen känns behandling för pornografiberoende mer aktuellt än någonsin, skriver Ulrica Stigberg och Maria Ahlin.
Sett i ljuset av #metoo-kampanjen känns behandling för pornografiberoende mer aktuellt än någonsin, skriver Ulrica Stigberg och Maria Ahlin.

Många unga konsumerar pornografi, ibland mer än de själva vill. Ändå saknas mer eller mindre behandlingsmöjligheter, skriver Maria Ahlin och Ulrica Stigberg, författare till boken "Visuell drog – om barn, unga & nätporr".

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Häromdagen fick vi ett mejl från en ung kille som enligt honom själv utvecklat ett pornografiberoende. Det började när han var liten berättade han, runt elva års ålder, men ”det går inte sluta” trots att han ”försökt flera gånger”. I dag går han i tvåan på gymnasiet och kollar alltså fortfarande.

Vi vet att hjärnans fantastiska belöningssystem kan kidnappas av både fysiska droger som exempelvis cigaretter och alkohol samt av beteenden som shopping, arbete, spel och sex. Men ännu har inte pornografiberoende erkänts vetenskapligt och det är just uteblivandet av detta erkännandet som ställer till det för oss och våra branschkollegor. Sanningen är nämligen den att vi inte vet var vi ska hänvisa de ungdomar som enligt dem själva drabbats av ett pornografiberoende och som vill ha tips på var de kan vända sig för att få hjälp.

Ja, det finns enstaka behandlingsmöjligheter, exempelvis via den livsviktiga organisationen 1 000 möjligheter i Stockholm. Men det kan väl inte vara rimligt att några enstaka ideella aktörer ska bära det ansvar som egentligen vilar på beroendevården via kommun och landsting.

LÄS MER: Så många fler män än kvinnor tittar på porr

En viktig aspekt i beroendeproblematiken är det man brukar kalla en ”en ökning av toleransnivån”, det vill säga att pornografikonsumenten efter ett tag behöver konsumera drogen ifråga oftare, eller kanske rent utav ”byta upp sig” och konsumerar något annat, något mer extremt. En ung kille som vi intervjuade inför att vi skrev boken ”Visuell drog”, fastnade enligt honom själv i ”en sorts fascination över det som gick att hitta på nätet”. En tonårstjej är ytterligare ett exempel: ”Jag har märkt att mina fantasier inte längre räcker. Jag går inte i gång lika lätt på tanken på ”bara sex” utan mina fantasier måste bygga upp scenarion där allting kanske inte går helt rätt till. Det går inte annars. En snabb lösning skulle vara att jag tittade på porr, som ju är starkare på att få i gång mig. Men vad gör jag sen, när ”vanlig” porr inte funkar heller? Då kanske jag börjar gå mot gränsen som jag aldrig vill nå, när riktiga människor faktiskt kommer till skada.” Sett i ljuset av #metoo-kampanjen känns behandling för pornografiberoende mer aktuellt än någonsin.

Vi vet att väldigt många barn och unga exponeras för pornografi, siffror från Uppsala universitet visar att 96 procent av tonårskillar någon gång konsumerar pornografi och att 7 procent känner att ”jag kollar mer än jag vill”. Trots detta finns alltså mer eller mindre inga behandlingsmöjligheter. Vi är många som märkt att så fort vi väl lyfter denna fråga så uppstår omedelbart ett problem: vart hänvisar vi de som vill ha behandling?

Nu längtar vi tills den dagen då vi kan ge ett vettigt svar till han som mejlade oss häromdagen och till andra unga precis som honom. Unga som är modiga nog att över huvud taget be om hjälp. För det kräver mycket styrka att tala högt om något som omvärlden säger inte existerar.

Maria Ahlin och Ulrica Stigberg, författare till boken ”Visuell drog – om barn, unga & nätporr”

Om debattörerna

Maria Ahlin
• Ålder: 28 år.
• Ort: Uppsala.
• Sysselsättning: Ordförande i ungdomsorganisationen Freethem, föreläsare och författare till boken ”Visuell drog”.

Ulrica Stigberg
• Ålder: 49 år.
• Ort: Nykvarn.
• Sysselsättning: Präst i Fryshuset, föreläsare och författare till boken ”Visuell drog”.

LÄS MER: Debatt: Sluta moralisera om porr – de flesta kollar på det och det är inte skadligt

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset
Mer om porr vård