Demokratins oförmåga att hantera denna typ av frågor lämnar spelfältet öppet för teknokratin, skriver Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi och Anders Källström, adjungerad professor på högskolan i Skövde.
Demokratins oförmåga att hantera denna typ av frågor lämnar spelfältet öppet för teknokratin, skriver Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi och Anders Källström, adjungerad professor på högskolan i Skövde.

Utmaningen med digitaliseringen är att bli medveten om både möjligheter och hot så att de förra kan tillvaratas och de senare undvikas. Det räcker inte att några få experter engagerar sig. Digitaliseringen påverkar och måste därför bli en fråga för oss alla, skriver Anders Källström, adjungerad professor och Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi på högskolan i Skövde.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Digitaliseringen styr en allt större del av våra liv, både i jobbet och privat. Den påverkar nästan alla yrken och kommer att få stora konsekvenser för välfärdssektorn och för samhällsekonomin. Digitaliseringen erbjuder en mängd möjligheter men också några hot: det finns en stor risk för en kraftigt minskad sysselsättning inom många yrkessektorer och en ökad arbetslöshet. Kriminella personer kommer att leta efter möjligheter att begå nya sorters brott. Och, den samhälleliga komplexiteten kommer att öka drastiskt. Kommer vi ens att förstå hur det framtida samhället fungerar?

Utmaningen är att bli medveten om både möjligheter och hot så att de förra kan tillvaratas och de senare undvikas. Det räcker inte att några få experter engagerar sig. Digitaliseringen påverkar och måste därför bli en fråga för oss alla.

LÄS MER: Debatt: Rektor: Gränslösheten som slutar med våldtäkt börjar i skolan

Ännu så länge är det lite som tyder på att digitaliseringen kommer att bli en valfråga 2018. Partierna vet att digitaliseringen står för dörren, men de ser knappast en jordmån för denna typ av frågor i nästa års valrörelse. Majoriteten av väljarna är helt enkelt inte ”där” än. Politikernas korta och fragmenterade relationer med genomsnittsväljarna under valrörelsens sista uppskruvade veckor tillåter bara nerslag i gamla välkända frågor som skola, vård och omsorg. Att diskutera den digitala världens framtida skattesystem, medborgarlöner, utbildningssystem, rättsliga frågeställningar och IT-säkerhet (för att ta några exempel) är knappast att tänka på.

Demokratins oförmåga att hantera denna typ av frågor lämnar spelfältet öppet för teknokratin. Nya tekniska idéer behöver inte en majoritet för att förverkligas. Det räcker med att en liten grupp ”pionjärer” vill testa den nya innovationen. När dessa uttrycker sig positivt kommer förändringarna successivt igång på allvar. När majoriteten av väljarna förstår vad som håller på att hända har det i praktiken redan hänt. Detta riskerar att skapa nya klyftor i samhället.

LÄS MER: Debatt: Gynekologisk cellprovtagning ska inte vara en plånboksfråga

Politikens uppgift har huvudsakligen blivit reducerad till att i efterhand styra upp de negativa konsekvenserna av det som redan skett, snarare än att vara med och forma. Vi tror att politiken på vissa områden ska acceptera och fortsätta i sin parerande roll. Det var trots allt inte politiker som kom på flygplanen, bilarna, televisionen och datorerna. Och, marknaden skötte ju implementeringen relativt bra.

Inom andra områden måste politiken skapa en jordmån för politisk aktivitet. Marknaden kommer inte att skapa nya skattesystem, ny lagstiftning och kommer bara delvis att klara av att skapa ett utbildningssystem för den digitala världen.

Ge landets högskolor och universitet uppdrag och resurser att på bred front förmedla kunskaper om digitaliseringens möjligheter, så att valrörelsen 2022 på allvar kan ta upp en av mänsklighetens största transformationer någonsin; digitaliseringen. Högskolor och universitet är redo att ta sig an denna utmaning inom forskningen. Vi i Västsverige har lämnat ett förslag till att inrätta nationellt forskningscentrum i nära samverkan med näringslivets andra intressenter.

Anders Källström, adjungerad professor på högskolan i Skövde
Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi på högskolan i Skövde

LÄS MER: Debatt: Avskaffa det obligatoriska luciatåget

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset