Mäns del i feminism, är till väldigt stor del att vara tysta och ge plats, skriver Madeleine Schantz.
Mäns del i feminism, är till väldigt stor del att vara tysta och ge plats, skriver Madeleine Schantz.

Dela, gilla och heja på men försök inte förklara vad som händer kvinnor – det gör vi bäst själva, skriver Madeleine Schantz.

Detta är en debattartikel. Det är personen som har skrivit texten som står för åsikterna i den, inte Metro. Metro är en politiskt obunden tidning.

Överallt på Facebook ser jag kvinnor som sträcker ut en hand till varandra. Och de sträcker ut en hand för sig själva, och säger, ”Me too”. Det är det här som är en del av den feministiska revolutionen, tänker jag och skrollar vidare. Att kvinnor enar sig, som en armé av tusen stridsvagnar plöjer vi fram och visar alla män vad de ställt till med.

Sen kommer de, männen som ska förklara, männen som säger ”Men too?”, männen som under några få ögonblick inte fick den uppmärksamheten de är vana att få. Väldigt få, kommer ut som en del i problemet, och skriver ”I have”. Glädjen byts snabbt ut till ett frågetecken.

Mäns del i feminism, är till väldigt stor del att vara tysta och ge plats. Detta för att män, genom alla tider, fått ta större plats än kvinnor och på så sätt skapat en icke-jämställd värld. Jag pratar om hur män har den största talarprocenten i filmer. Män utgör där ofta nyckelhandlingen och få filmer är gjorda med en handling där kvinnor inte kämpar för att få en man. Det går också att hitta i klassrum, där pojkar/män har större talarprocent. Det går att se på de allra flesta maktpositioner runt om i världen. För vi har aldrig haft en kvinnlig statsminister i Sverige. Är det en slump? Nej, det är för att män lyssnar på män. Män kvoterar män. Män dunkar varandra i ryggen.

Kvinnor däremot får alltid möta dubbelt motstånd. Dels blir vi förtryckta av vårt samhälle, sen måste vi skrika oss hesa för att bevisa det.

LÄS MER: Cissi Wallin: Me too. Jag med.

Självklart finns det undantag. Det finns män som också behöver vara delaktiga i den feministiska kampen. Män som talar med varandra om machokultur. Män som ses och pratar om våldtäktskultur, nu när det kommer fram att väldigt många av deras nära vänner, bekanta och familjemedlemmar är utsatta.

Men att kommentera kvinnors kamp, kommentera kvinnors känslor och lägga sig i, det har män gjort tillräckligt genom historien. Och så vitt jag vet har det inte stärkt kvinnors kamp.

Min önskan är att män, i stället för att ta någon form av förstående fadersroll som ska förklara vad det är som händer, lämnar plats, delar, likar och hejar på.

Att förklara vad det är som händer kvinnor, det gör vi bäst själva. Jag kommer alltid vara förundrad över hur män fylls av ett tomrum så fort strålkastaren riktas bort från dem en stund. Det är intressant men också skrämmande. Om inte annat väldigt irriterande.

Tack alla män som stöttar genom att dela, likea, heja på. Men till er som ska förklara, till er som argumenterar emot. Till er som ifrågasätter, håll käften.

Madeleine Schantz

Om debattören

• Ålder: 24 år.
• Bor: Stockholm.
• Gör: Frilansskribent.

LÄS MER: Alyssa Milano startade #metoo – nu säger kändisarna ifrån mot sexuella övergrepp

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset